Lite spontant

Igår skulle jag träffa min kära vän Sanna för en fika. Fikan övergick i kolla i affärer, som övergick i dricka lite vin, som övergick i äta middag, som övergick i ordentligt barhäng, som övergick i efterfest.

En väldigt spontan och oväntad torsdag. Oväntade möten som ledde till spontana utgångar. Väldigt roligt. Det är väldigt roligt att bara leva, att bara göra det som faller en in. Det är inte lika roligt när man sedan vaknar upp med ångest och tänker "men vafan, hur tänkte jag där?". Det är då man får försöka säga till sig själv att det inte kan vara fullt så illa om det var något som fick dig att må riktigt bra då. Det är inte fel att festa på en torsdag och somna kl fem om man har skrattat mer än vad man har gjort den senaste månaden.

Nu ikväll har Malin och Katta varit här på spelkväll, det var väldigt mysigt, men spelandet gick inte så bra då vi var en man kort. Men vad är lite spel i jämförelse med trevligt sällskap?

Imorgon är det nyårsafton! WOOP WOOP! Det kommer nog bli hur trevligt som helst. Det kommer bli väldigt trevligt med ett nytt år, det är väldigt välkommet.

Precis som i Vänner

När jag gick på gymnasiet drömde vi i gänget om att när vi skulle flytta hemifrån så skulle det bli precis som i Vänner och How I met your mother. Det vill säga, att vi alla skulle bo i samma hus, mittemot varandra, i stora lägenheter så att vi alla kunde bo tillsammans. Sen kanske vi skulle ha en bar alternativt ett café precis i närheten där vi skulle hänga om vi inte hängde i våra stora och gemensamma lägenheter.
Sen kom vi på att vi bodde i Stockholm, staden där det är omöjligt att få tag på hyreslägenheter och att köpa så stora lägenheter... HAHA, det är härligt att drömma.

Nu är det dock så bra att Crille bara bor en tunnelbanestation ifrån mig, så vi kan ju hänga lite spontant sådär. Så nu pågår arbetet med att få alla våra vänner till Söderort så att vi kommer lite närmare drömmen. Alex bor för tillfället i Örebro, så han jobbar verkligen emot den drömmen, och Elin hon vägrar att lämna sitt Blackeberg. Men en dag, kanske när vi är pensionärer, kommer vi alla att bo nära och då kommer ingen vara ensam.

Julen

Julen kom och gick. Svepte förbi, likt den stormvind som drog över landet igår natt.
Dagmar. Stormen är menad att bli hatad, när man döper den till Dagmar. Det är väl klart den blåser ilske-stormar och hämnas på de jävlarna som tyckte att Dagmar var ett passade namn. Kan vi inte komma överens om att nästa gång vi ska döpa en storm så kan den väl få något finare namn? Så att den slipper vara ledsen och blåsa ned elledningar på grund av namn-missnöje.

Ja, nu var det julen jag tänkte skriva om. Julen, denna glädjefyllda högtid som just har ägt rum. Jag börjar mer och mer uppskatta julen, jag vet inte om det har något med att göra att jag numera har kommit upp i den åldern att det är helt okej för mig att dricka starkvinsglögg och julöl så att jag kan vara smålullig hela kvällen, eller om det helt enkelt är för att jag har mognat.
Jag är dock lika hårt traditionsbunden som tidigare år, jag får psykbryt när Jenny och Erika dubbelhänger i julgranen (hänger två prydnader på en gren) och när mamma säger "nej de tomtarna har vi inte tagit fram, de behövs väl inte".
Alla tomtar behövs, de behövs för att det ska vara precis som det alltid har varit.
Nya traditioner är dock välkomna, i år ägnades stor del av kvällen till gitarrspelande och skönsång. Jag och Erika sjöng vår egenkomponerade jullåt "julen är här". Sedan spelade jag lite sorgliga låtar, för de är de enda jag kan.

Julen var bra helt enkelt. Mysigt, mat och godis i mängder, mys med mysiga människor och bara härligheter.

Nu är jag tillbaka i lilla läggan. Lite ensamt är det allt, efter att ha tillbringat hela julen med familjen.

Löften

Nyårslöften 2012:
* Bli hälsosam. Börja träna. Ät mer grönsaker och mindre godis. Ät mer fisk och mindre pasta.
* Få bra mental hälsa också. Sluta ha panikångest/prestationsångest/ångest över huvudtaget. Sluta vara tom, sluta vara apatisk.
* Bli lycklig. När hälsan är bra borde lyckan komma tänker jag.

XoXoXo
//
Emo-Linda.

Att städa

Ibland blir man lite trött på sig själv. Jag stod och borstade tänderna helt som vanligt, när jag plötsligt ser en fläck på kaklet. Så kan jag inte ha det tänkte jag och tog fram svamp och rengöringsmedel och började att skrubba.
Allt i sin ordning kan man tro, men jag slutade inte när fläcken var borta, det slutade med att jag hade skurat hela badrummet. Det är tur att det inte är särskilt stort, men ändå. Från golv till tak (fick hämta stol för att komma åt de översta kakelplattorna). Det är nu ni ska säga att det är inget konstigt beteende, att ibland kan ni inte heller sluta med det ni påbörjat fören det blir perfekt.
Och det är så väldigt svårt, för perfekt är något som aldrig kommer att existera, det är bara en illusion. Hur bra det än blir kommer det bara vara en sämre variant av det perfekta i ditt huvud.

Någonstans måste man stoppa sig själv och säga "nu är det såhär det är, fläcken är borta, resten av badrummet är rent, du behöver inte skura redan rena kakelplattor, för det kommer ändå inte bli bättre".
För så är det. Efter att jag hade skrubbat varje liten kakelplatta så mycket som det bara gick försökte jag stå och titta på mitt arbete, vara stolt över det jag åstadkommit. Det gick självklart inte, för att skillnaden var minimal. Istället för att bli stolt blev jag så ofantligt trött på mig själv.

Men, även om hela mitt liv är kaos och rörigt, det är ett krig i mitt huvud, så är det åtminstone rent i mitt badrum. Väldigt rent.

konstigt

Idag har varit en konstig dag. Har mått så otroligt konstigt. Har inte kunnat ta mig för någonting, har varit helt apatisk av ingen anledning alls. Tror att jag ska sova typ nu. För här gör jag ingen nytta.

Årets lista

Snart är det nyår, hög tid att sammanfatta året. Vad har du gjort, vilka har du träffat och varför dååå? Jag har redan sammanfattat lite, men för att göra det tydligare för alla vad jag egentligen har sysslat med 2011 (ni vill ju veta) så gör jag en lista.

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Ja. Jag flyttade hemifrån, kuggade uppkörning, var på emmaboda och lite sånt.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Ja, hade två, flytta hemifrån och ta körkort. Jag flyttade hemifrån iallafall.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Jo.

4. Vilka länder besökte du?
Tyskland och Turkiet.

5. Är det något du saknar år 2011 som du vill ha år 2012?
Lite mer kärlek kanske. Eller bara sällskap. Och lite mer money in my pocket.

6. Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?
Minns inte ett enda såhär på rak arm. Kanske 27 juni, min födelsedag?

7. Vad var din största framgång 2011?
Att jag har blivit vuxen och ansvarsfull, mer än förut.

8. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Har hostat rätt mycket blod detta år.

9. Bästa köpet?
Lägenheten. LÄTT.

10. Vad spenderade du mest pengar på?
Lägenheten...

11. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja, blir väl återigen lägenheten. Har varit riktigt glad många gånger, de flesta å andras vägnar.

12. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
Veronica Maggio (typ alla), fest hos Mange, Vart jag mig i världen vänder, Home, Someone like you.

13. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med förra året?
Ledsnare.

14. Vad önskar du att du gjort mer?
Rest. Gjort vettiga saker.

15. Vad önskar du att du gjort mindre?
Slösat bort hela dagar framför typ how i met your mother och sen undra vad som hände.


16. Favoritprogram på TV?
Allt för Sverige. Älskar det!

17. Bästa boken du läste i år?
Har mest läst kurslitteratur sorgligt nog. Men läste den där Hundraåringen i somras, sjukt bra.

18. Något du önskade dig och fick?
Marc by Marc Jacobs plånbok!

19. Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Åh. Var frustrerad och gråtfärdig hela dagen. På kvällen mötte jag upp vänner i Vanadis där vi drack, skrattade och gjorde illa oss. Det blev ändå typ den bästa kvällen på sommaren.

20. Hur skulle du beskriva din stil år 2011?
Nördig och småtöntig.

21. Vad fick dig att må bra?
Solsken och finaste vännerna och fin familj och skumtomtar.

22. Vilken kändis var du mest sugen på?
Ehehe. Ryan Gosling.

23.Vem saknade du?
Så många.

24. De bästa nya människorna du träffade?
Jag kan inte komma på att jag har träffat så många nya människor det här året? Inte som jag har fortsatt att umgås sådär jättemycket med. Men, jag får väl säga statsvetargänget då, vi hade knappt lärt känna varandra förra året, det är under det här året som vi har svetsats samman.

Så där har ni mitt år i listform. Ja. Vad ska man säga. Det var det.

Rolig julklapp

Jag pratar med mamma i telefonen.
Mamma: Jag skulle ju inte köpa några mer julklappar, men sen idag så hittade jag en jätterolig till dig. *börjar småskratta* Åh, jag kan nästan inte hålla mig, så bra blev det!
Vid det här laget är småskrattet från mammas håll mer och mer påtagligt.
Jag: Men mamma, sånt ska du ju inte säga...
Mamma: Nej men det här är bara för bra, jag berättade för pappa och han tyckte att det var jätteroligt.
Mammas småskratt är nu lite mer hysteriskt skratt.

Jag undrar verkligen vad det är för bra och rolig julklapp jag ska få. Bör jag bli rädd?

Så det kan gå

I fredags var jag på storslagna äventyr. Jag var på roadtrip, till Örebro. Det hela började bra med att Elin upptäckte att bagageluckan var öppen. Lagom säkert. Sedan följdes några timmar utav allsång och allmänt roliga saker.
Väl framme i Kumla, dit Alex har flyttat började le party. Efter ett tag åkte vi in till Örebro för att testa på stadens festligheter. Det var första gånger som jag gick ut i en annan svensk stad än Stockholm och ja... Jag har väl inte missat något.
Det spelades Björn Rosenström och Markoolio och alla älskade det. Jag älskade att ölen var billig, så jag försökte helt enkelt att dricka bort min dryghet. Misslyckades med det, blev kallad dryg ändå. Helt oprovocerat.
Vi åkte hemåt så fort vi vaknat (eller så fort Elin vaknat, jag var fortfarande död). Ett snabbt stopp vid Kumla Anstalten blev det innan färd mot Stockholm, för att se vart vi inte vill hamna.
Sov och dregglade hela resan hem, när jag vaknade snöade det. Fint.

Vilket äventyr. Jag har även hunnit med att ha julfest med gamla Vendelsö-gänget, tvätta för första gången i nya läggan och lite så. Nu ska jag plugga men imorgon borde jag verkligen handla julklappar. Är ju jul på lördag. Panik.

Motiverad

Idag hade jag det sista mötet med min mentor. Det är alltid så inspirerade att träffa henne, jag känner mig alltid väldigt motiverad när jag går därifrån. Idag var jag så motiverad att jag kände för att gå hem.
...
Nog för att det var sol ute och fint, men gå hem? Det var en lite naiv tanke av mig om vi tar in aspekterna att förutom att det var sol så är det även december och kallt, jag hade klackar och hade precis druckit kaffe... Så gick jag hela vägen hem?
Nej. När jag går igenom Gamla Stan kommer jag på varför jag så sällan går där. Det är mysigt i teorin, men i praktiken är det mest jävligt jobbigt. Massa turister som går långsamt och ska stanna och ta kort överallt och kullersten vart man än går. Ej optimalt med mina skor. Jag lyckas ändå ta mig till Skanstull, men där bestämmer jag mig för att hoppa ned i tunnelbanan. Nästa gång jag får infall att promenera hem ska jag se till att gå på toaletten innan och ha ordentliga skor.

Förändringarnas år

Snart är 2011 slut. Åter igen har året gått väldigt fort. Det gör det alltid. Det hinner knappt börja innan det är slut känns det som. Det här året har varit väldigt... jag letar efter rätt ord, jag måste tänka efter, vad har det har året varit? Omtumlande. Slutet på något gammalt, början på något nytt.
Året har varit fullt av förändringar. Det är så jag se tillbaka på 2011 - förändringarnas år.
Ett två år långt förhållande som tog slut. En nyfunnen ensamhet. Flytta hemifrån, bli vuxen på riktigt, klara sig själv. Förändringar.
Jag börjar nog vänja mig nu, såhär lagom till att året nästan är slut. Jag är redo nu, jag är redo att säga hejdå för gott till det gamla och välkomna det nya.
Jag ska stå där på nyårsafton och välkomna de nya äventyren som väntar i det nya året. Jag ska lämna det gamla bakom mig.

Jag vill inte omnämna året som 'bra' eller 'dåligt', utan det är som det är. En del saker har varit supersuper bra, en del annat hade jag helst varit utan. Men i slutändan så vet jag att ur allt ont kommer något bra och det ena leder till det andra. Jag har aldrig längtat efter ett nytt år så mycket, en ny start, början på mitt nya liv.

Den första januari kan jag stå och säga att allt dåligt som hände, det hände förra året. Och det är någonstans då som allting kommer att vända, som livet börjar le mot mig igen. Solen kommer att stråla, jag kommer gå på rosa moln med fluffiga kanter och en änglakör kommer sjunga bakom mig. Det är dags för det då.

Ljus i håret

Tanya är här. Hon kom hit igår och vägrar alltså att gå. Men det är så mysigt så, jag är inte den som klagar. Imorse lussade jag för Tanya, höll i julstjärnan och sjöng med min morgonrossliga röst "natten går tunga fjät runt gård och stuvar". Det var så vacker att Tanya fällde en tår.
Eller ja, det var ju roligt om inget annat.
Nu sitter vi här och pluggar och lyssnar på julmusik. Ikväll ska jag snylta mat och lucia-fika hos min familj.

Hittade dessa gamla bilder på mig och Tanya som ni kan få njuta av, såhär på Lucia och allt.

Mysmåndag

Den stora plugghelgen är för denna gången över. Lämnade in allt jag hade, vilket inte var jättemycket 11.59. Klockan 12 var inlämningstiden. Bra marginal.
Nu sitter jag och Tanya och pluggar och lyssnar på 90-tals musik samt äter choklad. Inte dålig måndag.

"pluggar"

Om ni undrar vad jag egentligen gör under mina plugghelger, så kan jag säga att det här klippet är ganska nära. (doooont stop believing, hold on to that feeling)

PLUGG-PEPP!

Denna helg är en riktig plugghelg. Jag har laddat upp med olika förnödenheter och kaffe för att klara att sitta uppe hela natten om det så krävs. Nu ska jag ge C-uppsatsen vad den tål!
Vi ska alltså lämna in preliminär uppsats på måndag, det känns väldigt tidigt, vet inte alls hur långt de vill att man ska ha kommit, men jag får helt enkelt ge allt jag har och sen får vi se. Har ju ett tag på mig att göra färdigt och rätta till alla de misstag som jag har gjort.

ÅH. VAD ROLIGT DET ÄR!

Snö?

Jag är så besviken. Det talades om att det skulle vara världens snöstorm och snökaos idag. Då jag hade hört hur det riktigt stormade i natt förväntade jag mig ett snötäckt landskap utanför mitt fönster, likt de som barnen i bullerbyn vaknar upp till när de sedan skriker "Snö! Det är snö ute!" och sen springer de ut och leker, kastar snöbollar och gör snöänglar.
Något sådant hade jag i tanken när jag drog upp rullgardinen i morse.
...
Grått. Slask. Eller inte ens slask, bara regn. Regn och grått. Stormen den kom, men snön uteblev. Man blir ju så besviken. Här har aftonbladet lovat snökaos också får man bara lite storm. Suck.

För övrigt peppar jag inför plugghelgen. *living the dream*

Epostadress

Jag tänkte att jag skulle byta epostadress. Skaffa mig en riktigt seriös en och slippa massa missförstånd hela tiden. Tänkte ge upp hotmail och skaffa gmail istället för att alla säger att det ska vara så mycket bättre. Och jag vet ju inget bättre än att lyssna på vad alla andra säger, så nu har jag skaffat gmail. Det första jag gör är att skaffa ett konto där jag har stavat fel i mitt eget efternamn. EH. Inte så seriöst direkt, speciellt inte med tanke på att mitt namn inte är svårstavat. Så jag fick helt enkelt göra om, skapa ett helt nytt konto igen.
Vad svårt det ska vara då.

Det var riktigt svårt med adressen alltså, jag tänkte bara ta förnamn.efternamn@gmail.com, men då var den upptagen. Då försökte jag med förnamn-efternamn och efternamn.förnamn och alla tänkbara installationer, men alla var upptagna. Det är nu ni ska veta att det endast finns typ en eller två till med samma för och efternamn som jag (alltså det finns hur många Linda som helst men inte i kombination med mitt efternamn) så man blir ju fundersam.

Tänk er när våra barn och barnbarn ska skaffa mailadresser och bloggar, hur svårt kommer det inte vara att hitta ett namn som inte är taget? Det kommer vara en utav de stora frågorna år 2045.

Friends foreveeeer

Det förra inlägget var mycket deppigt. Den enkla anledningen till det är att jag var mycket deppig. MEN, sen kom Elin och förgyllde min kväll, min dag och hela mitt liv.
Under den här hösten har jag insett vilka sinnes bra vänner jag har. Eller jag har vetat om det hela tiden, men ni vet, det är inte förren det sker prövningar som man känner på riktigt, att de här är bra vänner på riktigt.
Elin är en av de riktigt riktigt bra, för hon bryr sig inte om att jag har långkalsonger och sockor på mig när hon kommer på besök. Inte behöver jag ha smink heller, hon tycker om mig ändå. Att kunna vara sig själv, precis som man är, är så extremt viktigt med vänner.

Till alla mina vänner: Jag tycker om er!

Men tack.

Hejhej.
Jag mår inte jättebra för tillfället. Varken fysiskt eller pskykiskt. Hade feber i tisdags och igår, hostade blod igår. Idag mår jag dock bättre, ingen feber eller blod.
Hade uppkörning igår, igen. Visste när jag satte mig i bilen att det inte skulle gå. Det skulle inte gå, för att jag hade feber, var snurrig och kunde inte se vad som stod på skyltarna framför mig. Jag visste att det inte skulle gå, det jag däremot inte visste var att jag skulle få någon form av panikattack. Väldigt lägligt.
Så det gick ju åt helvete.

Nu ger jag upp det där med körkort för ett tag. Jag ville så gärna ha det innan året var slut, för det var det och flytta hemifrån som jag skulle ha klarat det här året. Nu har jag bara klarat det ena. Och körkortet hånar mig med sin frånvaro. Det är så löjligt, för det är så enkelt egentligen. Alla klarar av att ta körkort. Förutom jag då. Jag får panikattacker och slutar andas. Prestationsångest. Du måste måste måste måste klara det. Måste, måste klara det.
Det är klart att jag inte klarar det.

Så, nu känner jag mig som en svag, dålig och värdelös människa som inte klarar av någonting. Det kanske inte är helt sant, men det är så jag känner. Måste alltså lägga pengar på terapi och inte körlektioner för att kunna ta körkortet. Det är ju roligt. Om jag bara kunde vara lite normal någongång, om bara min hjärna kunde samarbete lite. Vara på min sida lite då och då.

Livet i lägenhet

Innan jag flyttade till min lägenhet så har jag bott i hus i hela mitt liv. Det är mycket som skiljer sig mellan att bo i hus och liten lägenhet. Dels är det de självklara, huset var större, hade mer plats och man kunde gå ut och sätta sig på altanen och springa omkring på gräsmattan när man ville. Inte för att jag skulle göra det såhär i decemeber ändå. Men, i en lägenhet i ett hus som ligger på ett torg så finns ingen altan att tillgå, ingen gräsmatta och lufta fötterna på direkt utanför dörren. Det är de tydligaste skillnanderna.
Det man dock kanske ej tänker på är det här med att få post. Under alla mina levnadsår har jag fått hämta posten ute i brevlådan. Inget konstigt med det, men nu får jag alltså posten genom brevinkastet.
Brevinkastet. Jag har fortfarande inte vänjt mig vid detta påfund, så varje gång brevbäraren stoppar ned handen med mina brev (räkningar), så uppstår några sekunder utav ren skräck. Jag sitter helt spänd, blickstilla och undrar VAD ÄR DET SOM HÄNDER, VEM har kommit för att mörda mig?
Sekunderna av skräck är över när jag hör breven dimpa ner på hallmattan.
Jaha. Det vara bara brevbäraren... Sen skäms jag lite över min tidigare rädsla, lovar mig själv att inte bli lika rädd nästa gång.
Än så länge så har jag blivit livrädd varje gång brevbäraren kommer. Men nästa gång, då har jag nog vant mig.

Julmys

Imorse vaknade jag med feber. Inte det jag behövde, då jag har prelimär inlämning av uppsatsen om en vecka och uppkörning imorgon. Inte så lyckat med andra ord. Jag har sovit halva dagen, för om det är något jag har lärt mig under mina 21 år är det att låta kroppen vila när den behöver det. Så jag vilade och vilade.
När jag väl gick så tog jag en tur till ICA för att inhandla "jag är sjuk"-mat. Handlade även apelsiner och nejlikor, då jag har tyckt att min lägenhet har en avsaknad av julkänsla. Jag vill inte lägga massa pengar på julpynt och inte heller ta fram varje liten hemmagjord tomte som jag gjorde under mina år på dagis. Så apelsiner och nejlikor blev det. Nu är jag jättenöjd och det luktar juligt. Jag är väldigt opysslig av mig så varje gång jag faktiskt gör något pyssligt blir jag väldigt stolt.

Nu är det inte så svårt att stoppa lite nejlikor i apelsiner, men ändå. Så, ytterligare tips till fattiga studenter, eller vanliga fattiga, som vill ha lite julstämning, köp apelsiner och nejlikor och go wild.

Nu ska jag försöka få lite pluggande gjort också.

*hett bloggtipzzz*!'*

Jag såg att min kära lillasyster har länkat min blogg på hennes blogg. Kanske får massa nya coola läsare då. Hejhej vill jag säga till er. HEJ OCH VÄLKOMMEN!

Erika är för övrigt den roligaste människan jag känner och väldigt hipp och cool. Så pass hipp och cool att jag tänker länka till hennes blogg.
http://alllovleythings.blogg.se/
Där har ni den. Den bygger på bilder, lite skillnad från denna. Hon själv påstår att bloggen är lite ironiskt uppbyggd, då väldigt många 16-åringar lägger upp "djupa" bilder på sig själva och annat gärna med en djup text till. Erika jobbar inte riktigt så.

Blod

Idag har jag varit en god människa. Jag har tagit steget till att bli blodgivare. Jag var på SU och pluggade på bibliotektet och mötte upp Sanna för en kaffe som även hon var på bibliokektet. Sanna skulle gå till blodbussen för att lämna blod och jag följde helt enkelt med. Väl där kändes det sjukt onödigt att inte anmäla sig som blodgivare så det gjorde jag. Fick fylla i papper om att jag inte hade malaria och lite sånt, för att sedan ta blodprov. Nu ska de bara testa och se om mitt blod håller måttet, sen är jag good to go att lämna blod. Hoppas verkligen att det håller måttet för annars skulle det betyda att jag HIV, syfilis eller annan mindre trevlig sjukdom.

Känner mig som en god människa, blodgivare och allt. Tänker nu uppmana er alla till att följa mitt mycket goda exempel, gå till en blodbuss eller liknande och anmäl er som blodgivare. Man får fika och en liten present också (spara pengar tips till er som är fattiga studenter likt mig).

Filmtipsarn

I lördags hade jag filmkväll med Crille. Vi kollade på 500 days of Summer och New Girl, Zooey Deschanels nya serie, som är hur bra som helst.
Det som är lite roligt är att i 500 days of Summer har Tom, den manliga huvudrollen en likadan t-shirt som mig. The Clash London Calling - tischa. Väldigt fashion. I New Girl, i introt har Zooey Deschanel, eller Jess som hon heter i serien på sig en likadan klänning som jag har, fast i röd. VERY VERY Fashion. En lookalike till en klänning som hänger i min garderob händer återigen i New Girl. Dock är det Jess, som barn som har på sig den klänningen. Kanske inte lika fashion.
Ändå, något rätt måste jag ju göra.

Jag tycker alltså att ni ska kolla på New Girl och skratta. Eller på 500 days of Summer och tycka att den är fin. Älskar den, då den är så realistisk ändå.
"Roses are red, violets are blue...you fucking whore".

Pyssling

Erika tycker att barnet i julkalendern inte ser ut att vara 10 år, utan mycket yngre. Hon googlar bilder som bevis.
"Alltså titta på henne, hon ser ju ut som en pyssling".

Erika, du kanske inte ska kalla en 10-åring för pyssling, hon lär växa om dig om tre år...

Poodipo

Vad denna vecka har gått fort. Känns som att jag inte har fått någonting gjort alls, men det är väl inte helt sant. Har ju pluggat lite ändå, har körlektion och lite så. Tiden går fort iallafall och jag har full panik över uppsatsen.
Jag fick en hel kartong geisha igår av Leo, ytterligare en som verkar vilja att jag ska bli tjock. Mums. Leo utförde en del avancerad matlagning i mitt kök igår, jag blev djupt imponerad. Det var egentligen inte så avancerat, men hackningen var i en klass för sig. Kanske för att jag är van vid människor som skär av sig fingertoppar när de hackar lök.

Ikväll ska jag till Crille och ha lite filmkväll. Älskar att vi bor så nära nu. Eller älska att jag bor nära det mesta nu. Älskar läggan min.

tränad

Jag gjorde pilates imorse och är fortfarande helt slut i kroppen.#Vältränad tjej...

Det är väldigt svårt att vara nyttig när ICA säljer godis för 3.90. Det är som att de vill att jag ska bli tjock. Det kan jag väl gå med på också, så länge jag får äta godis.

reflektion

Det blir mörkt så fruktansvärt tidigt nu förtiden. Man blir kan bli deprimerad för mindre.
Igår träffade jag Linn och Rudi över lite middag och spel, samt mycket skratt. Nu kommer Linn vara borta ett tag och vi kommer att gråta av saknad, men, när hon kommer tillbaka kommer hela gänget vara fulländat och livet kommer att vara som att bo på rosa moln med fluffiga kanter.

Det blev en kväll fylld av självrannsakan igår, då vi spelade ett spel som handlade om vem som kände sig själv bäst. Väldigt roligt spel måste jag säga, det ska vi spela fler gånger. Jag konstaterade för dem att jag är en skrivmänniska snarare än en prat-människa. Inte så att jag inte tycker om att prata, men jag känner ofta ett större behov av att skriva och allt som är lite jobbigt skriver jag hellre än att prata om det. Det är väl därför jag håller på att blogga, jag behöver skriva av mig lite nu och då. Lite dagligt avskrivande.
När man skriver har man även tid att tänka igenom sina ord, man kan gå tillbaka och ändra, man kan radera och skriva om på nytt. Konstigt det där ändå. Jag kan ha en och samma känsla, men ingen förmåga och beskriva den i tal, men så fort jag har tangenterna framför mig skriver jag ned allt som jag vill ha sagt.
Det är olika det där.

this world was built for two

Man kan verkligen fråga sig varför jag sitter och lyssnar på kärlekslåtar om att man ska vara två i denna värld, annars kan det lika gärna va. Det är som att jag vill vara ledsen. Smart drag Linda.

Gitarr-saknad

Jag saknar att ha en gitarr så himla mycket. Eller jag har aldrig haft en egen gitarr, men jag har lånat Erikas dag ut och dag in. Nu fick jag inte ta med den när jag flyttade, så här sitter jag, utan gitarr och gråter mig till sömns var eviga natt, med en enorm saknad.
Min estitiska ådra pulserar, jag bara måste sjunga, jag måste spela. Om jag inte får en gitarr snart kanske jag börjar måla, bara för att få göra något kreativt, men jag är så himla dålig på att måla, så det skulle inte alls vara samma sak. Att sjunga utan gitarr eller något slags komp är inte heller så kul. Det blir bara klent, det märks så tydligt att det är något som saknas.

Om det är någon där ute som har en gitarr de inte använder så är jag mer än villig att adoptera den.

julstjärna

Jag måste berätta om min julstjärna. Som jag köpte för några veckor sen på IKEA. En sån på fot, det skulle ju bli så enkelt och smidigt att sätta upp. Den såg så liten och gullig ut, skulle passa perfekt i mitt fönster. Nu när jag satte upp den märker jag till min förskräckelse att den lilla foten inte alls är så liten, utan den tar upp hela jävla fönstret. Julstjärnans topp går utanför fönstret, så stor är den.
Jag börjar att gråta. Min perfekta lilla julstjärna är inte så perfekt. Min illusion om mitt julfönster går i kras. Den här julen kommer jag inte ha en fin och perfekt julstjärna, jag kommer ha en ful och defekt. Som inte passar in.

Man borde inte bli ledsen över julstjärnor. Jag vet inte riktigt vad det är med mig egentligen, men det är väl min perfektionist-sida som kommer fram. Är det inte perfekt så kan det lika gärna va. Så jag städar min lägenhet varje dag, torkar bordet som en galning och gråter över julstjärnor som inte passar.
Det är med att flytta hemifrån och sen ändra på sina jultraditioner på en gång är nog mer än jag klarar.

Lite helg

Söndag och kväll. Första advent. Har inte mycket julkänslor i denna klena kropp. Känner mest stress över att julen är här snart, för då ska jag typ vara klar med uppsatsen.
Även fast jag borde ha suttit inlåst med uppsatsen har jag inte pluggat någonting alls denna helg. Tiden har bara flugit förbi.
I fredags var jag hos Petra och hade det så trevligt så med lite trevligt folk, med andra ord så var det trevligt!
På lördagen sov jag på tok för länge, så jag hann inte med att plugga som det var tänkt. Åkte istället och åt middag och sen in till stan för singelkväll med mina single-ladies. I början av kvällen hade jag inställningen "detta kommer inte bli så spårat, jag går nog hem tidigt". Vi kan ju säga att den inställningen krossades. Sjukt bra kväll ändå.

Så.

Superhjälte

Hej mina kära följeslagare.
Här sitter eran superhjältinna med manteln fladdrandes i vinden i väntan på att rädda världen.
Om vi ska vara helt ärliga så är jag inte helt redo för storslagna äventyr idag. Inte alls egentligen, men, jag får helt enkelt ladda, med massa plugg och kaffe, så slår jag väl klackarna i taket ikväll.
Allt är som det ska.

INTERNET!

HEEEEJ!
Nu, en vecka efter inflytt har jag fått internet. Lyckades koppla in det helt själv, så himla stolt. Vem behöver en man när man klarar av allt själv? Kanske kan vara kul med sällskap dock. Men det viktigaste är att man inte är beroende, utan klarar sig själv och är med någon för att man vill, inte för att man behöver.
Eh, nu skulle jag skriva om min vecka som hemifrån flyttad egentligen, men jag antar att denna vecka av självständighet har fått mig att inse vikten av att klara sig själv, vikten att trivas med sig själv, vikten av att inte vara beroende.

Kan skriva lite kort om mina dagar so far i läggan.
Torsdag
Flyttar in, pappa bär och skruvar möbler, jag städar och plockar upp. Åt på lokala pizzeran, sov "hemma", dvs hos föräldrarna då jag var för trött för att bädda och hade ingen frukost.
Fredag
Åkte till Bandis när jag vaknade, fortsatte att packa upp. Mamma kom på besök, sen kom Tanya. Jag och Tanya åt middag, första middagen. När jag skulle ta tuben till stan första gången så var det banfel. My luck. Sov första natten, svårtsomnat.
Lördag
Åkte till IKEA med bussen som går direkt, sjukt smidigt, köpte sånt som jag märkte att jag behövde. Åkte hem och organiserade mina garderober. Sjukt nöjd när jag blev klar. Hade superlyckad inflyttningsfest för bästa vännerna på kvällen.
Söndag
Var sjukligt bakis, gjorde ingenting annat än att sova, kolla sex and the city och äta hamburgare från grillen.
Måndag
Inte så spännande dag, pluggade. Var och simmade med Jenny och Erika, i torvalla då.
Tisdag
Inte så spännade dag det heller, pluggade.
Onsdag
Var på promenad i mitt närområde för första gången. Såg getter och värsta mysiga parken. På kvällen var jag på NK på litteraturkväll och blev kär i Salem al fakir.
Torsdag.
Idag har jag alltså pluggat som vanligt, men även installerat bredbandet.

Jag har även lagad mat till middag varje dag, det trodde jag aldrig att jag skulle göra. Kanske är nyhetens behag, men än så länge är det roligt att laga mat till mig själv. Jag lovar att om en vecka så lever jag på yougurt och gröt, men än så länge kan ni vara stolta. Det är jag.

I en lite lägenhet

Hellu! Sitter i min helt egna lägenhet och har det bra. Dricker kaffe i min egna mugg från min egna kaffebryggare. Inte illa! Det är fortfarande kaos, men det kommer nog bli bra snart. Har inget internet dock, får det nästa vecka. Klarar mig, har ju lilla iphonen.

I ate all your candy

Det här är så roligt. Jag vill adoptera barnen i slutet.

Vuxenpoäng

Idag har jag samlat på mig många vuxenpoäng. Ojojoj.
Vuxenpoängs-saker jag gjort idag:
* Tecknat ett elavtal. Har gjort ett aktivt val och pratat om för och nackdelar med fast och rörligt avtal.
* Tecknat bredbandsavtal. Jämfört hastigheter och priser, avtal och villkor.
* Ansökt om Ica-kort. Ica-student-kort. Så att jag kan få rabatt och bra erbjudanden.

Vuxenpoäng - check! Känner mig så viktig. Har dock inte hunnit plugga så mycket idag med allt fixande, men imorn blir det en heldag med effektivt arbete på SU.

det ljuva livet

Jag kan berätta för er att det är inte mycket som går i min väg just nu. Känner mig helt vilse, förvirrad och vill liksom bara att allting ska ordna sig här och nu. Allting kan ju inte bara gå dåligt, hela hela tiden.
Hade det mysigt med Tanya igår. Det var bra.
Det andra har för det mesta inte gått i min väg om man säger så. Nu känner jag för att bli full ikväll, men känner samtidigt att jag inte orkar träffa människor. Det är dock lätt att glömma det när man fått i sig några öl. Alkisvarning att dricka bort sina problem.

Shoo Bre

Jag måste dela med mig av denna teaser-trailer på filmen Shoo Bre. För att jag tycker att den verkar vara jättebra. Ingen annan anledning. *Länktar till februari*

Magisk dag

Idag är det 11.11.11. Det är väldigt unikt har jag förstått. Så unikt att jorden förväntas gå under och att massor vill gifta sig idag. Klockan 11.11 var det ännu mer unikt. Tänk er kl 11.11 den 11.11.11. Herre min påse, när kommer det att hända igen? Hade jag varit duktigt på matte hade jag gett er svaret, men det är inte inom min livstid iallfall.

Sorgligt nog gjorde jag inget så storslaget som att gifta mig när klockslaget slog in. Jag kollade inte ens på klockan då, så man kan säga att jag missade det magiska klockslaget. Det historiska datumet går alltså inte till historien för min del alltså.

Ikväll ska jag och Tanya ha mys och idol-kväll, med pizza, snacks och vodka. BRA KVÄLL. Jag funderade på om jag skulle orka att gå ut och göra något kul med folk, men nej. Jag orkade inte det idag heller. Snart kommer jag nog bli redo att gå ut igen. Tills dess blir det mys mys mys.

mitt liv i 3 rubriker

Bra saker i mitt liv:
* Att jag flyttar mycket snart!
* Jag kommer ha en grym inflyttningsfest!
* Att jag är sugen på att gå ut och träffa människor, vara social och dansa för första gången på evigheter.

Mindre bra saker i mitt liv:
* Att jag inte har tid att gå ut och träffa människor och dansa för att jag har fullt upp med flytt, plugg osv.
* Uppsatsen och all ångest som kommer med den.
* Att jag har så mycket huvudvärk nu förtiden. Vad är det jag har brist på?
* Att jag inte hittade de böcker jag letade efter på biblioteket, trots att de stod att de skulle vara där?

Saker att vara tacksam för i mitt liv:
* Att jag inte svälter, bor i ett krigsdrabbat land, ej bor i hus gjort av lera, har tak över huvudet, knarkar inte, är ej kriminell, har ej blivit såld som slav/prostituerad/legosoldat.
* Att jag har roliga och fina kompisar.
* Att Erika alltid uppskattar mina skämt.
* Min POSITIVA inställning.

monster

Min mor blev väldigt intresserad av wordfeud när jag började spela det. Jag som är en snäll dotter hjälpte henne att ladda ned det till sin telefon och har lärt henne hur man gör. Nu spelar vi alltså wordfeud när vi umgås. Jag har vunnit alla våra matcher. Fram tills nu. Hon går och vinner. Med tre poäng.
Det är bara att konstatera, I've created a monster...

hapiness is a state of mind

Tittar på denna bild. Tänker tillbaka. Tänker på all tid som har gått, hur fort tiden går, men att det fortfarande ibland kan kännas som om det vore igår. Det blir bättre sa de, kämpa på, det blir bättre. Med flera kloka år bakom mig kan jag säga, ja det blir bättre. Det blir absolut alltid bättre. Men det blir även sämre. Ni ser, vägen till den där lyckan är inte en spikrak väg uppåt. Den är krokig, går upp och ned och är full av farliga backkrön. Det blir bättre, men även sämre.

Att livet går upp och ned är sådant man lär sig att acceptera, som med allt annat. Det kan inte alltid gå bra, du kan inte alltid må bra, man kan inte ha roligt jämt.

Jag trodde att jag skulle förlora mig själv den här hösten. Att jag skulle försvinna, att jag inte skulle veta ut eller in, att jag skulle vara ledsen hela tiden. Men med vetskapen om att det kommer bli bättre så har jag tagit mig vidare. Det har inte blivit så mycket bättre egentligen, jag är fortfarande ensam och bitter, men jag tänker att det kommer att släppa, i januari ungefär, och det är okej. Det blir bättre snart.
Sen är det så, att när man har varit riktigt illa ute en gång, då verkar allt annat så himla enkelt. Lite sorgligt är det egentligen, för man kan tycka att två år borde påverka en lite mer ändå. Att två år borde sätta djupare spår, att avsaknaden av sin stora kärlek borde göra en lite mer deprimerad. Lite sorgligt är det, måste även du tycka, att jag som går ner mig för ingenting, klarar det här så fruktansvärt bra.
Men för mig finns det inget alternativ.

En helg

Halli Hallå. Måndag och allvaret har börjat igen. Ska bara göra viktiga saker idag. Plugga och sånt.
I fredags hade jag myskväll med gamla vittra-gänget. Åh så bra det var. En sån där skön flumkväll då man bara kan vara sig själv och skratta och inte behöva tänka ett steg längre, utan man bara är. Jag tycker så himla mycket om er!
På lördagen gick jag upp tidigt för att åka till IKEA, fick mycket gjort, eller mycket köpt. Pengar som försvann samtidigt som galgar införskaffades. Lite senare på dagen åkte vi till Katarina kyrkan för att tända ljus för farfar. Fint.
På kvällen blev det lite barhäng, trevligt värre.

Gårdagen var väldigt odramatisk. SÅ, nu ska jag vara viktig.

Arg.

Jag är arg. Arg och besviken. Kommer inte få flytta in förren nästa helg, alltså en vecka senare än vad det var tänkt. För att målaren är en hel vecka sen. BRA DÄR. Jag vill ju flytta nu, inte om en vecka.

Jag tror nästan att det är min mamma som ligger bakom detta, att hon i smyg ringde till målaren och bad honom att inte dyka upp, bara så att hon kan ha mig hemma en vecka till. Hon håller i mig allt hon kan. Hela tiden när jag packar säger hon "men Linda, du behöver inte ta med dig allt, du kan ju lämna kvar en del här också..." Som om hon tror att jag inte kommer och hälsar på om jag inte har någonting att hämta. Gulle-mamma!

Ikväll ska jag mysa med de mysigaste. Ska bli så mysigt så.

konsten att lura sig själv

Fake it til you make it. Ett talessätt vi har hört många gånger om. När jag hade urusel självkänsla sa hon jag pratade med att jag skulle skriva i en anteckningsbok, tre bra saker om mig själv varje dag. Det var så svårt. Jag kunde komma på 100 dåliga saker, men knappt en enda bra. Tillslut skrev jag ned tre saker, men kände mig verkligen som en lögnare. Tre bra saker om mig, som inte stämde alls. Tyckte jag. Efter ett tag, när jag skrivit tre bra saker varje dag så insåg jag tillslut att de inte alls var lögner, utan att de var sanningar om mig. Jag kunde skriva ned tre saker som jag verkligen kände var sanna. Tre bra och sanna saker om mig själv.

Ibland måste man helt enkelt intala sig själv vissa saker, även om man har svårt att tro på det. Det kommer bli bra. Du är inte ensam. Du kommer att klara det.

Jag och min lägenhet

Halli Hallå. Stor vecka det här, stor vecka. Det händer grejer kan jag tala om!
Igår fick jag tillträde till lägenheten, helt fantastiskt kul. Jag åkte dit på kvällen och när jag och pappa står och beundrar utsikten så ser vi tre killar som går omkring på taket på skolan som ligger mittmot. Lite konstigt beteende. Ännu konstigare blir det när de försöker ta sig in i skolan. Vi får helt enkelt ringa till polisen och rapportera det misstänkta inbrottsförsöket. Det var en trygg början på mitt nya liv.
Jag lyckades även bli totalt bortgjord inför min nya granne (tack mamma), men det är för pinsamt för att skriva ut här.

Anyhoo... Trivs redan jättebra där, trots att jag inte har flyttat in ännu. Så himla nära till tunnelbanan, man ser faktiskt skylten med trafikinformation från mitt fönster. Ser tyvärr inte riktigt vad som står på den dock, men borde införskaffa en kikare, så kan man bara kolla ut genom fönstret och slippa kolla på sl när tuben går. HUR BRA? Superbra.

Längtar också efter jul så att jag får göra julmysigt där och äta pepparkakor hela dagarna. Åhhh.

Ångest

Nu har jag lämnat in tentan. HERREGUD. Det kan inte bli bra det där. Fick ihop något någolunda bra iallafall, var ganska nöjd över min slutsats om "europaramen", tror att den kommer passa Torbjörn i smaken. Eller inte.
Har även lämnat in mitt PM, vilket inte riktigt höll måttet. Jag bestämde igår kväll att byta riktning nästan helt, så raderade allt och började på nytt. Blev inte alls lika långt som det skulle, men... Det blir nog bra ändå. Metod-diskussionen var väldigt dålig, kontentan var ungegär "jag vet inte vilken metod jag ska använda". Vilket är så sant så sant.

Nu till roligare saker, jag ska börja packa.

att vänja sig

Min mor: Vi måste bestämma hur du tänker göra, ska du bo 4 dagar i bandhagen och 3 här till en början eller?
Jag: Ehh... Jag tänkte väl bo 7 dagar där och komma hit på söndagsmiddag...
Mor: Men Linda, jag måste ju få en inväjningsperiod! Du fick vänja in dig på dagis, nu är det min tur!

Åh, gulle-mamma.

hej och hå

Söndag. Sista rycket på tentan och PM:et. Sista rycket nurå! Det ska nog bli bra ska ni se.
Imorgon sen ska jag börja packa. För att jag flyttar hemifrån till helgen. Fatta den grejen! Jag ska lämna mitt kära rum, som jag har bott i sen jag var 6 år, lämna huset jag har bott i 21 år, lämna Vendelsömalm... Vad har jag gett mig in på? Är jag verkligen redo?
Ja det är jag. Väldigt redo. Huset kommer stå kvar, jag kommer att komma och hälsa på. Har aldrigt haft så mycket för vendelsömalm egentligen, så kommer nog inte sakna det så fasligt.

Igår var jag och drack öl med Linn och Johanna. Det var så trevligt så. Det var även sista helgen som jag behövde åka långa långa vägen hem. Linn lovade även att lära mig att handla mat, göra listor och så. Det kommer nog bli bra det här!

Super.

heja heja heja

Åh vilket roligt liv jag lever just nu. Bara fest på fest på fest, hela tiden, hinner knappt vila. Party hela tiden.
Nej juste. Det var ju precis så det inte var.
Ikväll ska jag få lida för att jag inte blivit klar med tentan ännu och sitta och skriva på den ikväll. ÅH VILKEN ÅNGEST. Undra om det går lättare om jag dricker en öl till?
NEJ LINDA, FOKUS NU!

Min lillasyster lever ett mer spännande liv än mig just nu. Men, nästa vecka händer det så mycket spännande och är jag duktig nu ikväll så får jag gå ut och dricka öl imorgon. Kämpa. Håll ut.

En olycka kommer sällan ensam

Blev typ sjuk igår. Fick världens huvudvärk och feber. Har varit så hela dagen, så gick upp ungefär klockan 15. Precis sånt som jag har tid med.
Det är inte mycket som går bra nu kan jag tala om.
Saker som går dåligt i Lindas liv just nu:
- Inget körkort och får inte ny tid fören i december.
- Diskmaskinen är trasig - kaosigt kök.
- Mår fysiskt dåligt.
- Har en hemtenta som går sjukt dåligt.
- Ska skriva ett PM som går sjukt dåligt.
- Vill ha godis, men orkar jag gå till en affär?

Ni hör själva, bara misär. Hittade fem kronor igår när jag var ute och gick. Min tur håller nog på att vända ändå.

Konsten att misslyckas

Idag har jag gjort något jag aldrig har gjort förut. Jag har blivit underkänd. Jag kuggade alltså uppkörningen. Det suger ju stenhårt. Jag sa innan att om jag skulle kugga ville jag göra det på ett riktigt ordentligt fel. Men icke. En liten jävla grej, som jag egentligen kan, det blev mitt fall.
Min mamma sa till mig när jag var liten och var ledsen över att inte få det jag ville till middag "Linda, du måste lära dig att ta en motgång, det blir inte alltid som man vill här i livet". Muntert sagt till lilla Linda. Jag har tagit med mig orden och använt dem, har tagit de motgångar som har kommit emot mig. Dock har jag aldrig blivit underkänd. Det har aldrig funnits ett IG bland mina betyg, jag har aldrig fått ett F. Jag ska ju klara allting, jag ska inte misslyckas.
Men, livet är fullt av motgångar och det kan inte alltid gå som man vill. Allra minst uppkörningen. Den ska man gärna misslyckas med några gånger innan man blir godkänd. Så jag försöker ta denna motgång på bästa sätt, gå vidare och köra igen.

Någon gång måste jag ju klara det.

Matakuten

Jag är lite rädd att när jag kommer flytta hemifrån (om typ en vecka eller så!!) så kommer mina matvanor fallera totalt. Inte för att jag har så bra matvanor i nuläget, men de kommer förmodligen bli ännu sämre. För vem orkar lägga pengar på mat, när man kan köpa typ... öl?
Jag kommer ju bli undernärd, fast med sjuka kalciumvärden om jag bara ska leva på yougurt. Så ni stora barn som redan har flyttat hemifrån får gärna hjälpa mig med detta. Behöver hjälp med följande:
- Hur man handlar mat. Vet hur själva processen går till, ta en korg, plocka varor, betala. Men, det är vid plocka varor det blir svårt. Jag blir helt handlingsförlamad och tänker "vad är jag sugen på?" och kommer alltid ut med en avokado och yougurt. Sen när jag går ut ur affären kommer jag ut ur min koma och då slår det mig att jag skulle handla middag för en hel vecka. Behöver alltså bli bättre på det.
- Hur man får inspiration till att laga riktig mat när det ändå bara är man själv som ska äta. Tänk er, ingen som säger "åh så gott" och inte heller någon som säger "filmjölk är inte rikigt mat". Hur ska man då orka laga rikigt mat?

Det var väl det egentligen. Kanske någon duktig hälsopedagog vill hjälpa mig med detta, för det är väl sånt ni gör? Ser till att jag har en god hälsa.

Ruligt och trukigt

Roliga saker som händer i mitt liv inom den närmsta framtiden:
- Jag tar körkort. Det kommer att hända. Så det så.
- Jag får tillträde till lägenheten om nästan precis om vecka så med andra ord...
- Jag flyttar hemifrån(!!!!!)
- Kommer ha massor med bjudningar. Tebjudningar, kafferep, champangefest, glöggparty... You name it, I'll have it.
- Jag kommer att överge colan till förmån för julmust.

Tråkiga saker som händer i mitt liv inom den närmsta framtiden:
- Jag måste skriva klart hemtentan.
- Jag måste skriva ett PM.
- Jag måste skriva en hel uppsats.

Jag är bra

Halli hallå!
Idag känner jag mig oövervinnlig. Som om jag kan klara vad som helst. Ge mig en uppgift och jag kommer att klara den, så känner jag. Jag känner mig bäst helt enkelt.
Varför då? För att jag är bäst. Nu ska vi inte ropa hej innan vi är över ån som man brukar säga, men det är ett faktum att jag klarade teoriprovet idag, 57 rätt. BAM. Jag var så nervös när jag tryckte på "avsluta prov" knappen och väntade på resultaten. Kan lova att alla i salen hörde mig när jag drog lättnadens suck. Så himla skönt att ha det avklarat. Nu ska jag bara klara av uppkörningen också. Kan bli svårt, eller inte med tanke på att jag just nu är bäst.

Med min nuvunna positiva inställning och överdrivt bra självförtroende så ska jag skriva på min hemtenta. Kommer gå hur bra som helst, för jag klarar allt!

Don't give up.

Den här låten lyssnade jag väldigt mycket på i mitten av trean på gymnasiet, när allt kändes väldigt hopplöst och värdelöst och studenten var så långt borta. Don't give up, you're almost there gick som ett mantra i mitt huvud. Ge inte upp, jag är snart där. Nu lyssnar jag på den låter igen, behöver den peppen igen.

Jag har det bra

Här sitter jag och dricker julmust, äter godis och lyssnar på shout out louds. Har ju haft sämre lördagar om man säger så. Har även definitivt haft bättre. Ska plugga hela kvällen. Så jag har ju haft det roligare.

Åh. Plugga plugga plugga.

Ingen kan äta så mycket

Vi köpte hämt-thaimat idag till middag. Innan vi ska äta fäller jag kommentaren "hur mycket tror de att folk äter, det här är ju sjukt mycket mat, vem äter så här mycket?".
En halvtimme senare hade jag ätit upp allting. Exakt allting, inte lämnat en liten liten smula. Man ska inte kasta sten i glashus som man säger.

Min lärdom av detta är alltså att om man lever på filmjölk i en vecka så kommer man att hetsäta riktig mat när man väl får någon. Kanske är det bättre att äta lite mat varje dag? Jag vet inte. Jag vet bara att jag är för mätt för att tänka just nu.

Tenta...

Fick äntligen svar på tentaresultatet, en vecka försenat. Ett D blev det. Kan inte säga att jag är nöjd, är det sämsta resultatet jag fått på en tenta. Däremot är jag ändå nöjd över att jag blev godkänd för det var en väldigt svår tenta, kändes inte bra alls när jag skrev den och min uppladdning var inte den bästa. Var någon helt annanstans i tankarna under hela kursen och pluggade extremt lite. Då är väl ett D ändå okej.

Nu blir jag lite mer motiverad att skriva en bra hemtenta på denna kurs, tänker börja med det nu.

Lycka

Jag är så lycklig så lycklig. Den som säger att materiella ting ej kan göra en lycklig har uppenbarligen inte hittat den perfekta kappan ännu. Jag har hittat den! Fram med skumpan, fyrverkerinerna, fanfarer, ingenting är för stort för att fira detta.
Som jag har letat. Ut och in i affärer. In med mina armar i jackarmar, knäppt upp, dubbelknäppning, enkelknäppning, ingen knäppning... Jag har testat allt. Jag har skrattat, jag har gråtit, jag har framförallt sett väldigt lustig ut. Som någonslags drosk-förare. Som en militär från 1700-talet. Som en tjock gnu. Kort och gott, ingen av de looks jag hade tänkt att ha i vinter.
Tills idag. Då jag hade två timmar att döda på stan och bestämde mig för att ge kappletandet ett nytt försök, för nu börjar det verkligen bli kallt. Jag gick in på Zara, plockade på mig några. Till en början var resultaten som tidigare, jag såg för rolig ut. Hade nästintill förlorat hoppet när jag tog på mig Den. Allting föll på plats. All ondska i världen försvann, alla änglar sjöng och jag är rätt säker att det var i exakt detta ögonblick som Gaddafi dödades. Allting var helt enkelt perfekt. Jag tänkte "det här är så Linda ser ut i vinter".
Jag gick mot kassan, svängde fram plånboken, kortet grät, men jag, jag var lycklig.

Gulliga djur

Dagens citat:
"Alltså jag tycker verkligen inte att något djur är gulligt".
Det var alltså Erika som sa detta och hon är helt seriös. Hon tycker helt enkelt inte att djur är gulliga. Detta uttalande kom ungefär 10 min efter att hon beskrivit sin mattelärare som just gullig. Kanske är hennes definition av gullig bara lite konstig? Eller så gillar hon inte djur helt enkelt.

I och för sig så började denna diskussion om djurs gullighet med att jag sa "jag tycker inte om djur så mycket" så man kan väl säga att jag kastade den första stenen. Jag gillar hästar och kor. Rejäla djur man kan lita på. Kattungar och hundvalpar kan vara gulliga, men annars nej... Jag känner det inte. Skulle nog vara den sämsta hundägaren, så ge mig aldrig en hund. En liten gullig ponny kan jag dock tänka mig.

Give me power

Alltså jag kommer inte ha något socialt liv alls de närmsta veckorna. Får hemtentan på fredag och den 31 ska den och det andra pm:et vara inlämnat. Plus att jag råkar ha uppkörning och teoriprov nästa vecka också. Bra planering.
Plus att jag typ någon vecka efter inlämningarna ska jag flytta. HUJEDAMIG VAD TIDEN GÅR FORT. Sen någon vecka efter det kommer jag ju börja jobba också. Och medan tiden ska jag skriva en sjukt bra C-uppsats.

Okej, det är de första två veckorna som är mest kaosiga. Men bryr mig inte så mycket om hur det går på hemtentan, men PM:et känns rätt viktigt. Och uppkörningen. Och teoriprovet. Herregud.

Gud ge mig kraft.

Mina damer och herrar

Igår kväll var en sådan kväll som kommer bli omskriven i historieböcker som en av de roligaste kvällarna någonsin. När vi alla blir gamla och sitter på diverse ålderdomshem, då kommer vi tänka tillbaka på kvällen och tänka att den var en av de roligaste i våra långa liv.

Idag har jag varit superbakis. Totally worth it.

Var på ikea idag, köpte bord och lite så. Åt korv-middag sen. Sjukt värt. Bästa bakismiddagen.

full i skratt

Jag och Tanya är farliga när vi går på stan, vi är så snygga, så snygga så.
Igår var Tanya oss mig, vi skulle ha myskväll. Tanya skar sig i tummen, så det blev blodkväll istället. Riktigt äckligt om jag får säga det själv. Men det var en kväll full av skratt ändå. En riktig skrattkväll var precis det jag behövde.
Idag har jag fått mitt PM sågat, men det är så det är. Nu har jag och Erika myskväll, skrattar åt idol, de är så värdelösa. Kan inte texten, takten eller något.

Lejonboken

Erika är så himla rolig. Jag frågade henne vilket språk hon helst skulle vilja prata flytande och hon fick ej välja något europeiskt språk. Erika svarade "afrikanska". Jag fick påminna Erika om att Afrika är en kontinent och att det är ungefär som att säga att man vill prata europeiska. Erika svarar: "Men, du vet, sånt där de pratar i Lejonboken".
Lejonboken. Lejonboken! Lejon. Boken.
Så himla roligt.
Ah. Det är härligt att skratta.

Lie to me and say

Jaha, nu känner jag för att dö lite. Det var väl roligt.

Men ta mig bara härifrån då. Lie to me and say: It's gonna be alright.

And breathe me

Det är så himla bra att jag har en spotify-spellista just för dessa stunder. Emomusik heter den. Ljuv musik i mina öron. I think that i might break, lost myself again. Sjunger jag för full hals. Som om det är någon som hör.

Bitter

Jag har alltså blivit en bitter människa. Det är ett nytt steg i detta "gå vidare"- arbete. Bitterheten.
Förut ville jag spola tillbaka tiden, tillbaka till då allt var bra, spola tillbaka, göra om, göra rätt, leva lyckliga i alla våra dagar.
Nu vill jag bara spola fram tiden. Inte bak. Det är gjort och jag vill inte göra om det. Vi har färdiga.
Nu vill jag spola fram tiden, fram till den stund då bitterheten är borta och jag är en lycklig människa. Den tiden då någon säger till mig att den tycker om mig.

Det är nog den svåraste biten. Att känna sig oälskad. Oönskad.
Man vill ju bara känna sig behövd. Och älskad.

Känner att jag behöver lite tacksamhet just nu.
Jag är tacksam för:
* Att jag har en värmefilt så att jag slipper frysa.
* Att jag har fina vänner.
* Att Malins fest är på lördag. Är så himla taggad på den.

Ambitioner

Den ursprungliga planen var att göra egen sushi, det slutade med att vi köpte hämtmat. Ambitionsnivån sjönk en aning. Men så länge man har trevligt sällskap och hela den biten så gör det inget. Bra söndagskväll med andra ord, bitterheten till trots. Men jag är ju bara mänsklig.

Girls run the world

Who run the world? Girls. Who run the world? Girls. Girls run the world.

Kvällens slagord.

Hade det väldigt trevligt igår, åt sjukt god mat på Stockholms bästa thai, så sjukligt gott, vill typ äta där varje dag. Efter den sinnes goda maten drog vi vidare för att förtära alkoholhaltiga drycker. Kvällen slutade på Ace där Jocke spelade. Det är ju alltid kul. Lite dans och så blev det. Jag blev lite bitter mot slutet, alla var så fula av någon anledning.

Jag använde appen "fyllekameran" igår. Man ställer in en tid, sen ringer ett alarm och den början film. 12 timmar senare spelas filmen upp. Sedan ska man tänka efter. Min insikt är att jag verkar vara skitjobbig när jag är full.

Nu måste jag plugga innan jag ska åka och ha sushikväll. Mums.

Hippt och Hurtigt

Idag har jag varit på promenad med Elin. Vi bestämde oss för att ses och istället för att ta den vanliga fikan blev det en promenad. I våra träningskläder möttes vi vid skanstull och gick sedan runt halva söder längs vattnet. Supermysigt. Fick mycket snack gjort samtidigt som vi motionerade. Nytta med nöje helt enkelt, hälsopedagogen var nöjd.

Nu ska jag försöka jobba lite på mitt PM och sedan tagga inför kvällens SINGELKVÄLL! All the single ladies. Men ingen får putta en ring on my finger, nehej. För det är ju vi girls som run the world. Kvällens ledord är alltså Singel och Stark. Förmodligen kommer det mest använda ordet vara "vi tar en till".

Dagen kommer alltså gå från hurtbulle till fyllesvin. Det är härligt med kontraster.

Molly!

Jag har ändrat mig, alla är inte värdelösa. Molly är ju jättebra. Alla andra är pinsamma.

// Tyckarn.

Idol

Är det bara jag som har blivit bitter eller är inte årets idoldeltagare mycket sämre än övriga år? Jag har inte kollat så mycket, men allt jag har sett har varit värdelöst?

Fin kväll vi har, jag och captain.

Uppror

Jag hittade i ett gammalt arkiv en konversation som jag och Tanya hade. Eller konversation är väl att ta i.

Linda: Jag ska hem och göra...
Tanya: UPPROR!
Linda: Nej... Tsatsiki.
Varför skulle jag hem och göra uppror? Its make no sense. Men så är ju Tanya lite speciell också, men jag tycker om henne ändå. Eller tack vare kanske man säger.

Inte nu, kanske sen

Egentligen saknar jag väl inte dig. Jag saknar någon. Jag saknar någon som behöver mig, någon som bryr sig om mig, någon som vill vara med mig.
Saknar att känna mig speciell. Älskad. Värdefull.

Nu för tiden känner jag mig mest ensam. Det är som att jag väntar på att allt ska komma till mig, att jag ska slippa lida, att lidandet ska vara över. Jag har lidit nog tänker jag, ta mig härifrån och ge mig någon som vill klappa lite på mig och hålla om mig de kalla kvällarna. Här och nu, inget mer lidande.

Men, jag har inte lidit nog. Jag måste vara ensam ett tag, helt ensam, för att på så sätt kunna uppskatta någons sällskap igen. Inte bara sällskap, utan en specifik persons sällskap. Vet inte bara vem eller när, men det kommer väl när lidandet är slut.

Det är sånt jag försöker inbilla mig de ensamma nätterna. Nu ler vi alla och säger, men så är det, utan det onda uppskattar man inte det goda, efter regn kommer solsken, man måste dö några gånger innan man kan leva. Så ska ni säga, medan jag viskar tyst till mig själv "det kommer att bli bra, allting kommer bli bra".

See friendship

En annan rolig grej är ju att gå in på "see friendship" med sina olika facebookvänner. Då kan man se allt man har skrivit till varandra genom åren.

Mina och Elin P:s poster till varandra handlar mestadels om morden i midsomer. På riktigt, väldigt många wallpost om det. De övriga handlade om Håkan eller Timo, eller att vi är allmänt bäst.
Mina och Elin J:s poster handlade mer om kläder vi vill köpa, kläder vi hade köpt, skor och vad vi skulle ha på oss. Eller typ "i helgen går vi ut och glömmer våra sorger" och "mitt huvud hänger inte med i svängarna idag". Och massa tjat om Grekland. Dit åkte vi ju verkligen.

Så roligt det där. Lite roligare än att plugga.

Nostalgi

Jag har börjat rensa mina lådor här hemma, så att jag slipper ta med mig allt skräp jag har samlat på mig under mina 21 år i detta hus till min lilla lägenhet.
Jag har skrivit så mycket i mina dar, så många block fulla av... skräp. Som ändå känns jättejobbigt att slänga, för att allt jag har skrivit ner representerar en del av mig, den jag var då.
Många minnen kommer fram när jag man gräver fram allt man gömt.
När jag var elva år var svaret på frågan "vad gör du om 10 år": "Pluggar till journalist och har jättemånga hästar". 10 år senare sitter jag här, utan en endaste häst. Inte pluggar jag till journalist heller, har totalt glömt bort att jag ens ville bli det.
I våra klasstidningar som vi gjorde i låg och mellanstadiet frågade vi varenda person vi intervjuade vad de tjänade. Kunde ingen vuxen säga att det inte är så PK? Jag lovar, varenda person, från rektorn till killen i kassan på konsum. "Hur mycket tjänar du?".
I min "mina vänner"-bok har jag skrivit in mina gosedjur. Vilket är väldigt sorgligt. Mina vänner skrev också in sig, men det fanns ju så många sidor, så jag skrev in mina gosedjur också. Min gosedjurshund hette Blackie. Inte heller helt PK. Hur tänkte jag där egentligen? "Hunden är ju svart, han får heta Blackie". Återigen, att inte någon vuxen sa något? O andra sidan hette de andra gosedjuren Gnäggis (en häst), Lillhästen (en liten häst) och Kurra (en ekorre). Fantasin var väl inte den bästa.

Nu ska jag sluta ha nostalgi-tripp och börja plugga istället.

så kan det gå

Halli Hallå.
Vilket fint väder vi har, såhär den första oktober. Sådär så att man kan sitta ute utan jacka och dricka kaffe. Så skönt. Dagen till ära har jag varit på långpromenad i skogen och andats in den friska höstluften. Stängde av musiken och häpnades av hur tyst det var, helt knäpptyst. #Livetpålandet.

Igår hade jag första tillfället med Europapolitik, älskar den kursen redan. Torbjörn Larsson är bara för härlig. Alla sitter och verkligen lyssnar och tar in det han säger, de spelas inte wordfeud som på andra föreläsningar.

På kvällen åt jag middag hos Jessica, det var så trevligt så, trots att det spökar i hennes lägenhet. Lite senare begav vi oss hem till Petra där en mängd trevliga människor var samlade kring lite alkohol. Ytterst trevligt. När det var dags att åka vidare blev jag dagens pensionär och åkte hem och sov istället.

Ikväll ska jag fira en av mina äldsta vänner, alltså den jag har känt längst, det är inte så att hon är 80 år. Hon har fyllt 21. Så det ska firas! Kommer nog bli superkul.

Kvällens outfit: Prästfru.

Lycka

Jag har haft en sån oförskämt bra dag idag. Lunchat på Rosenbad, shoppat med finaste tjejerna och haft det allmänt bra.
Lunchen med min mentor gick jättebra, kändes hur bra som helst.
Hittade ingen kappa på kapp-jakten, men fick massa positiv energi istället.
När jag kom hem var jag så full av positiv energi så att jag bestämde mig för att gå på en promenad som senare blev till en springtur.

Jag är så löjligt glad av nästan ingen anledning alls. Gillar att vara glad.

Såärdet.

Tentan gick alltså sådär. Svårt att säga. Kan vara det sämsta jag har gjort, i tentaväg. Ber till tentaguden att jag blir godkänd iallafall.
Tentaölen gick bättre. Slank ner fint. Hade så roligt så roligt, ändå tills jag blev jättetrött.

Till min nästa kurs ska jag ha litteratur som inte alls är eftertraktad, vilket betyder att den inte går att få tag på. Inte på nätet (beställningsvara, typ en månads väntetid), inte i Campusbutiken, inte begagnat, inte på biblioteket. På akademibokhandeln på SU fick jag tag på den ena, den sista. Den andra är beställd "kommer nästa vecka med lite tur." Då ska alltså Akademibokhandeln vara de som ska ha all kurslitteratur till alla kurser. SÅ BRA.

Imorgon ska jag träffa min Mentor för första gången, ska bli jättespännande. Jag är nervös. Vi ska äta lunch. Vad äter man när man äter lunch med sin mentor? Man vill ju inte verka glups, men inte heller verka som något dietfreak. Svårt val. Och vad ska jag ha på mig? Vill verka seriös, men inte tråkig. Svårt.

Jag har börjat tycka om en Flo Rida låt. Den här Good Feeling. Jag sjunker ju allt längre och längre ned, snart får någon komma och rädda mig lite.

Näe, blir det inte bättre så lägger jag ned. Så är det.

Kräftan

Det har varit mycket diskussioner om stjärntecken den senaste tiden. Jag googlade därför mitt stjärntecken, Kräftan, för att se hur en kräfta förväntas vara.

Omtänksamma Kräftan sätter familjen och vännerna i främsta rummet. En hemkär och förstående natur som värdesätter långvariga vänskapsband. I relationer och samarbete kan Kräftan vara försynt och försiktig, tassa lite som katten kring het gröt. En reserverad men samtidigt social natur. Kräftan är känslig för omgivningens reaktioner och söker uppskattning och bekräftelse.
Kommentar: Jo, jag vill gärna se mig själv som omtänksam och uppskattar mina vänner och familj. Försynt och försiktigt? Kanske stämmer det också, nu när jag tänker efter. Söker uppskattning och bekräftelse, det gör jag verkligen.

Kräftan är en romantiker som tycker om att samla minnen. Uppväxtmiljön och barndomsvänner brukar ha stor betydelse långt upp i åren. En trofast och varmhjärtad person, som är angelägen om att bevara kontakten med släkten, vännerna och sin historia. Kräftan älskar att samla foton och ägodelar som väcker kära minnen.
Kommentar: Att samla foton känns väl inte utdaterat, man har väl foton på facebook? Men visst, jag vill gärna bevara kontakten med mina vänner och så. Vill inte alla det?

Vattentecknet Kräftan styrs av Månen. Det gör Kräftan sensitiv och lyhörd. En sökande känslomänniska med hjärtat på rätt ställe. Den som är präglad av detta vattentecken sträcker gärna ut en hjälpande hand. Den stora känsligheten gör att Kräftan är sårbar till sin läggning och tenderar att ta saker personligt. Samtidigt finns en outtömlig värme som Kräftan gärna delar med sig av. Det är viktigt för Kräftan att känna sig behövd och uppmärksammad, att få sympati och uppskattning. Med sin mjuka och förstående läggning får Kräftan många förtroenden och själsfränder. Den som är präglad av detta emotionella tecken söker sig gärna till roller där möjlighet ges att visa omsorg om andra.
Kommentar: Styrs av månen? Här blir jag lite skeptisk. Kan dock erkänna att jag förmodligen är rätt sårbar och kan ta saker personligt. Sträcka ut en hjälpande hand gör jag gärna, men igen, gör inte alla det?

En beskyddande läggning är kännetecknande liksom ett stort trygghetsbehov. Kräftan ställer alltid upp för en vän i nöd och behöver få uttrycka sitt rika inre liv. En kreativ ådra hör ofta till bilden. Intuitionen är stark och hemmet är Kräftans bas. En fantasifull och humoristisk känslomänniska, som gärna roar och pysslar om sina närmaste.
Kommentar: Stort trygghetsbehov har jag verkligen. Kreativ ådra är jag dock lite tveksam till, jag kan verkligen inte sy, måla, pyssla... Humoristisk känslomänniska? Jag är ju fruktansvärt rolig och har känslor, så jag antar att det också stämmer.

Tänk att månen och rymden kan bestämma hur min personligthet är. Festligt.

Kilar stadigt

Tentan är imorgon vilket innebär att jag ska försöka banka in allting i skallen idag. Kommer nog gå jättebra. Super.
Igår hängde vi hos Simon och åt middag och pluggade. Mestadels. För övrigt kilar jag och Simon stadigt, men det går upp och ned om man säger så. När jag fick reda på att han var en bröst-människa och dessutom inte ville köpa chips åt mig trodde jag att hoppet var ute, men sen fann vi varandra över den gemensamma kärleken till glasunderlägg.

Fick även reda på att Simon har ett kriminellt förflutet, det känns ju tryggt.

Trevligt var det och jag tror att vi alla gick lite klokare därifrån. Kanske.

Åh, jag hatar den här tentan. Vill inte ha något med den att göra.

Inte helt lyckat

Igår gjorde jag för första gången i hela mitt liv en helt egen Ceasarsallad, med egengjord dressing och allt. Det blev inte helt lyckat. Jag har då aldrig sett en brun ceasardressing förut. Som sagt, inte helt lyckat. Den rinnande dressing-konsistensen uteblev även den, det blev mer som...gegga. Inte helt lyckat.
Jag vill säga att det blev gott ändå men, man ska ju inte ljuga. Det var tillräckligt gott för att jag skulle äta upp det, men i ärlighetens namn så var det mest för att jag skulle få dåligt samvete av att slänga ned 1dl parmesanost bara sådär. Dessutom kan ju någonting som har parmesanost i sig inte vara så äckligt. Så jag åt. Kycklingen blev god däremot.

Jag förstår verkligen inte, jag följde recept och allting. Ändå blev det, inte helt lyckat. Det händer nästan jämt när jag ska följa recept, det blir aldrig helt bra. När jag lagar mat på känn däremot, då blir det alltid supergott. När man tar lite det man känner för, det man tror passar bra ihop, då blir det succée.

Så, slutsatsen vi alla kan dra ifrån det lilla missödet med Ceasarsalladen är alltså att det är alltid bättre att skrota recepten och köra på känsla.

// Kocken Linda

Lite sanning

Vad gör man om man helt plötsligt inte kan prata med sin bästa vän? Den person som vet allt om dig, som du vet allt om. Ni kan inte längre prata med varandra.
Inte kontakta, för det är konstigt.
Inte ringa. Inte smsa. Det är konstigt, det är fel.

Men man kanske bara behöver prata, för ingen känner mig, förstår mig så väl som du.
Men det får man inte. Man får lida i det tysta, det får man.

De säger att ärlighet varar längst och vi har alltid varit ärliga och ska jag vara helt ärlig,
helt brutalt ärlig.

Så saknar jag dig lite, lite lite, just nu.

En pärs

Idag var jag på viktigt jobbmöte. Jag hoppas att ni alla får bilden av mig som värsta karriärkvinnan när jag skriver så. Dessvärre handlade mötet om att min jobbstart blir uppskjuten med minst en månad. För min del var det en god nyhet, då jag funderade starkt på att klona mig själv. Hade börjat ringa runt till lite olika forskare som sade sig vara intresserade, men som tur är slipper jag alltså det. PUH!

Övningskörde med min mor till Ica Maxi. Det var en pärs kan jag lova. Det var första gången jag övningskörde med henne, kanske även den sista. Jag har ju kört en del och har rätt bra koll på läget, men min mor var mycket orolig och började skrika innan jag ens hade lämnat parkeringsplatsen. "NEEEEEEEEJ VAD GÖR DU?! DU VRIDER RATTEN ÅT FEL HÅLL!!!!" Skrek min mor. Jag, lugn som en filbunke, förklarade för min mor att jag inte alls vred ratten åt fel håll. "JOOOOO VI SKA JU DITÅÅÅT" Skrek min mor helt hysteriskt. Tydligen tänkte hon att jag skulle backa ut åt ett annat håll än vad jag tänkte. Alltså, båda hållen går minst lika bra, men jag gjorde åt det ena för det är mer sväningsmarginal och mer säkert kände jag. Min mor var då av en annan åsikt.
Vi kör vidare, jag vet vart jag ska och har planerat min körväg då min mor ropar "SVÄNG HÖGER". När jag frågade om denna plötsliga ingivelse att svänga till höger, så var svaret "Det kom en bil där borta". Jag hade observerat bilen, men ej lagt så mycket tanke på det, då vägen var tvåfilig. Enligt min mor var det dock en trafikfara.

Ja, herre min påse, det var en pärs som sagt. Hujedamig.

plugg

Är mitt uppe i tentaplugg. Känns inte bra någonstans. Är helt förvirrad. Åh, hatar denna kurs.

Igår när vi satt på SU och pluggade sa Simon till mig "Linda, jag kan ditt efternamn, det är mer än jag vet om de flesta tjejer".
Tack? Vad snällt? Ja, vad svarar man på det och vad menade Simon egentligen? Det är sådant vi aldrig kommer få svar på, universum är ju fullt av mysterium. Men jag tar det som en komplimang.

Åh nu måste jag plugga. Tentaöltentaöltentaöltentaöl. Det är den godaste ölen.

Sjukling

Halli Hallå.
Jag var och såg The Ark i fredags, deras sista konsert. Det var hur fint som helst och alla grät.
Lördagen skulle jag spendera med mina studier för att sedan gå på en trevlig fest. Istället vaknar jag upp illamående med världens huvudvärk. Tänk er den värsta bakfyllan ni någonsin haft gånger 10, så mådde jag. Den värsta delen är att jag inte ens drack kvällen innan, utan detta var en biverkning av medicinen jag äter. Jag som trodde att man åt medicin för att må bättre, inte sämre. Så fel jag hade.
Så min dag blev inte det minsta produktiv, eller rolig för den delen heller.
Idag mår jag bättre, vilket är skönt för jag måste verkligen plugga ordentligt nu. Har tenta om en vecka, men har inte lärt mig något ännu, känns ju sådär.

Angående medicinen så fick jag den av en snäll doktor som erkände att man inte ska vara sjuk i två veckor, eller hosta blod heller för den delen. Är morfin i den ena, så jag blir helt groggy. Så roligt.

Nästa vecka blir alltså full av tentaplugg och massa annat. Eller nej, mest tentaplugg. Längtar tills denna kurs är slut. Då blir det tentaöl!

Mysblåser

Åh vad jag är trött idag. Vill liksom inte göra någonting annat än att ligga och slötitta på tv. Har tyvärr så mycket som jag ska göra, så det går ju inte för sig. Dock måste jag bli pigg för ikväll ska jag på middag med ett gäng främlingar. Så himla läskigt, varför utsätter jag mig själv för sånt? "Ja vad kul att hänga med ett gäng främlingar som förmodligen bara kommer vilja prata om utrikespolitik hela kvällen" tänkte jag väl i ett svagt ögonblick.
Nej men det ska bli jättekul. Verkligen. Det är alltså utrikespolitiska föreningens mentorskapsprogram- kickoff ikväll. Jag sökte ju till mentorskapsprogramet och blev antagen, så måste helt enkelt gå på middag med främlingarna. Kan ju bli precis hur som helst. Förmodligen mycket trevligt.

Tanya är så snäll, hon ska skriva lista på allt jag behöver när jag flyttar hemifrån. Hon började igår. "Allrengöring, toaborste, toapapper, diskmedel..." började hon att säga i telefonen. Hon har kollen den där Tanya.

Vad är jag tacksam för idag? Ni måste själva testa den här tacksamhets-grejen, det är faktiskt ganska svårt, för ibland känner man ingen tacksamhet alls. Men.
Jag är tacksam för:
- Att jag fick två underbara år med en underbar människa. Har upplevt riktigt kärlek.
- Att jag inte hatar, att vi inte hatar.
- Att det mys-blåser ute.
- Att jag ska dricka kaffe snart.
- Att jag tar mod till att göra saker som jag aldrig gjort förut.
- Att min mamma är så snäll, förstående och rolig.

Jag vill bara

Idag gjorde risktvåan som det så fint kallas. Det heter alltså inte halkbanan som förr, utan det är en riskutbildning. Klarade mig fint, trots att jag körde på tok för fort en gång. Det var även den roligaste gången, snurrade omkring där på banan och skrattade som en tok när det var klart. Jag vet att meningen var att vi skulle gå därifrån och veta hur farligt det är att köra fort på halt väglag, men det var ju så roligt att sladda. Jag kanske ska börja med rally?

Nu har jag ont i huvudet och kom på att jag inte har druckit något kaffe alls idag. Är det försent nu? Kommer jag kunna sova? Kommer jag kunna sova även om jag skiter i kaffet?

En sån här måndag kan ju livet kännas förjävligt och man kan ha lite svårt att se meningen med allt och bara vilja spola tillbaka tiden. Spola tillbaka, spola fram, bara ta mig bort.
Livet är inte uppbyggt att spolas bort, varken fram eller tillbaka. Tills jag hittar meningen med allt ska jag försöka vara lite tacksam iallafall. Se den ljusa sidan på saker och ting. Ni förstår.

Jag är tacksam för:
- Att jag har en helt ny säng till min nya lägenhet som är jätteskön och bra.
- Att Erika är så rolig och alltid får mig att skratta.
- Att jag klarade halkbanan och fick beröm av handledaren (utom när jag körde fort).
- Att handledaren talade precis som min gamla konfermationspräst Per-Hilmer, då blev jag varm i hjärtat.
- Att jag lyckades läsa det jag skulle i helgen.
- Att det är mentorskaps-kickof på onsdag och jag får träffa min mentor.
- Att det är Svenska Hollywood-fruar på tv i kväll.
- Att jag har de bästa vännerna och den bästa familjen.
- Att min hår var fint och lent idag.

Ni ser, har en del att vara tacksam för ändå. Meningen med allt det här, den ska jag nog också lista ut. Allt har sin tid.

Vart jag mig i världen vänder

Jocke har gjort en remix av Björnstammen. Den dansade jag till igår. Så jävla bra, han är ett geni den där Jocke.
http://soundcloud.com/rechord/bjornstammen-rechorded-remix

Roligt

Åh, vad jag är bra på att prioritera att ha roligt istället för att göra det jag egentligen behöver.
Så helgen har ju varit hur bra som helst. Istället för att plugga hela helgen bestämde jag mig för att plugga på dagarna och ha det fest hela lördagnatten lång. För ibland behöver man bara dansa.

Gårdagskvällen kommer att minnas som kvällen då jag och Malin började snusa. Vi testade på det för första gången i våra liv tillsammans med deras engelska vän. Sedan snurrade min värld. Eftersom det var så kul så testade vi igen lite senare. Sedan snurrade min värld ännu mer. Trodde verkligen inte att jag skulle få en sådan nickokick, men herre. Kul var det.
Dansade verkligen hela natten lång, det var det bästa på länge. Den bästa kvällen sedan förra fredagen helt enkelt. Jag kanske har det lite för roligt ibland.

Så himla upptagen tjej

Hellu.
Herregud så mycket jag har att göra. Börjar bli rädd att jag har tagit mig vatten över huvudet. Att jag är överambitiös. Att jag har skjutit mig själv i foten. Ni förstår poängen, jag har så sjukt mycket att göra och vet inte om jag kommer att klara av det.

Uppsatsen också, uppsatsen...

Ge mig kraft.

Jag är tacksam för:
Att jag ändå har så mycket bättre självkänsla nu än för några år sedan.
Att jag ändå vågar och försöker.
Att inte någon av mina nära och kära har dött i en flygolycka (eller på annat vis)den senaste tiden.
Att Håkan spelar imorgon.
Att jag får dricka öl imorgon.

Tack

Jag är så jävulskt förkyld. Så förkyld har jag inte varit på år och dar. Så ont i hela kroppen och feber och... Ni förstår, det är synd om mig. Det är synd om mig av många anledningar, jag är ensam, miserabel och lite så, men jag har även otroligt mycket att vara tacksam för. Så min nya grej för att vara tacksam. Ska alltså komma på något varje dag att vara tacksam för. Detta för att undvika vara en negativ emo som konstaterar att livet suger, vilket är så fruktansvärt lätt hänt.

Jag är tacksam för:
- Att jag har en lägenhet
- Att Håkan Hellström spelar på grönan på fredag
- Att jag har en fin familj
- Att jag har fina vänner
- Att jag hamnade i en bra grupp i grupparbeterna
- Att jag har så många möjligheter just nu.

Tack för mig.

Hornen

Haha, Erika fortsätter att leverera.
Erika om sin favoritplats: Du i stan, där man ser hornen och massa kyrkor.
Jag: Hornen, vilka horn?
Erika: Men tre kronor...


HAHAHA. Hornen. Jag har så rolig familj.

golvmoppen

Jag har världens i särklass roligaste lillasyster.
Vi sitter och pratar om hennes läxa, att göra en presentationsfilm om sig själv.
Jag: Vad vill du ha med då, hur vill du presentera dig själv? Vad har du för vision liksom?
Erika: Alltså det finns en grej som jag alltid har velat göra... Det kanske är lite svårt att genomföra, men alltså det skulle vara jättecoolt.
Jag (blir nyfiken): Jasså, berätta, vaddå?
Erika: Alltså, du vet en golvmopp? Och en såndär hink man har till golvmoppen?
Jag (börjar bli fundersam): Ja?
Erika: Jag skulle vilja att jag liksom var golvmoppen, att någon liksom använder mig som golvmopp. Det har jag alltid velat göra.
Jag: Börjar skratta hysteriskt.

Erika var och är helt seriöst med detta. Vad får hon alltifrån?

Ajdå.

Skogsrave på fredagen = dyngförkyld på söndagen. Jaja. Jag har det så bra ändå.

Synd bara på studierna.

bara roligt

I november kommer jag bli en vuxen tjej och flytta hemifrån. OH YEAS. Jag ska flytta ifrån lilla huset till lilla lägenheten. Åh min lilla fina lägenhet som är min min min min! Jag ska flytta ifrån Haninge till Bandhagen och ha det så bra i lilla lägenheten. Precis vid tunnelbanan och allting. Så himla bra. Så himla glad och lycklig är jag.

Skrev på kontraktet igår. Efter det åkte jag till Tanya för att dumpa mina grejer och vi påbörjade den stora resan mot den stora festen. Med Crispy Chicken meal to go satte vi oss på bussen mot Värmdö. Efter en mycket lång stund gick vi av. Vi köpte den festligaste drickan Konsum hade att erbjuda (Chapel Hill Sparkling Chardonney - non alkohol). Med pompa och ståt öppnades flaskan och festen och firandet påbörjades. Satte oss på en annan buss och åkte längre ut. Gick av mitt ute i ingen stans och påbörjade den långa vandringen. En taxi stannar och skjutsar oss till the party för billig penning. Vi var tacksamma.
Väl på festen (den största festen i mannaminne/skogsrave) så började vi dricka de alkolhaltiga dryckerna som fanns tillhanda. Vi dansade i ladan och värmde oss vid elden. Det var helt enkelt den perfekta festen.

Resan hem var minst lika rolig. Med taxi till en busstation och med nedsläckt buss med "Ej i trafik" skylt på, åkte vi raka vägen till slussen. ¨¨¨


Så himla bra.

Något roligt

Alltså, nu håller ni alla tummar och tår för att detta ska gå vägen. För blir det så, då har jag något roligt att berätta. Och det är ju alltid kul.

Nu har jag att göra

Igår hände det så mycket grejer, men nästan inte en enda bra grej.
Det började med att jag gjorde misstaget att gå till en frisör bara för att det var billigt. Gick gråtfärdig därifrån. Var så sjukt fult och dåligt klippt.
Gick till en annan frisör som fick rätta till eländet. Nu är det finare men absolut inte så jag vill se ut. Skulle klippa topparna och har nu alltså ungefär 10cm kortare hår. Jävla skit. Måste nu vänja mig att se ut som en gnu. Precis nu när jag behöver att vara extra snygg och så. Har liksom ingen som säger till mig att jag är vacker oavsett, så måste vara fin i håret.

Började i skolan också, det var som att få en stor käftsmäll. "Hej, nu har ni att göra, lycka till!" Ungefär så. Höll på att tappa andan när han räknat upp 10 uppgifter och sedan sagt "det där var alltså första uppgiften...". Han. Måste. Skoja. Tänkte jag. Självklart var det inget skoj. Ser hur alla andra aktiviterer sakta suddas ut ur planeringen.

Kul liv. Men ska bli så skönt när den här terminen är över och förhoppningsvis helt avklarad. För tänk, då har jag ändå avklarat någonting. Ett steg på vägen.

Det är som sagt lite brist på roliga saker i mitt liv just nu, får bättra mig på den fronten så blir det lite roligare att skriva.

En rolig grej är ju att jag får hänga med mina kompisar i skolan. Så himla glad att jag har dem, skulle avlida annars.

En vecka två trasiga människor

En vecka har gått. En vecka är en kort tid, två år är en lång tid.
Hur lång tid tar det att bryta ned sig, hur lång tid tar det att gå sönder?
Vi har varit trasiga så länge, det var länge sen vi var en.
Första veckan som en trasig person, som tidigare varit en del av en annan pusselbit.

Det är okej att gå sönder, det är okej att falla isär. En vacker dag blir jag återigen hel.
Det är bara så att tanken på att du och jag aldrig mer kommer vara hela tillsammans, får det att gå sönder ännu mer inom mig.
Du är hel, jag är hel, men vi är så trasiga.

Hur kan man gå från att vara en till två trasiga människor som aldrig kommer att kunna laga den stora sprickan som blivit mellan dem?
Det är så förvånandsvärt enkelt. Det är ändå så enkelt att totalt bryta ned allting man bryr sig om, allting man älskar. Det är så enkelt att förstöra allt som är bra.

Lagningsarbetet tar längre tid, det är mer komplicerat. Jag är så bra på att förstöra, det är lagningen som är det svåra.

Dunk

Mitt huvud säger att jag hade det väldigt roligt igår. Det hade jag också, o så skojigt. Kommer sakna Lovisa så mycket!
Snart, typ nu, är det dags att bli seriös.

lilla datorn

Just nu håller jag på att installera min nya laptop. Min andra laptop, för så hipp och cool som jag är, måste jag ju ha två. Min laptop är hur bra som helst, men för att vara en bärbar dator är den allt annat än bärbar, den är hur tung som helst och jag får ryggproblem. Så har nu köpt en liten minis att ha med mig på alla föreläsningar och annat viktigt som man har på universitetet. Har verkligen saknat det tidigare, så är inte alls onödigt.

Nu kanske dock min nya uppsättning med pennor är överflödig.
Imorgon ska jag ut på tjejkväll, med mormor, mamma och systrar. Girlpower!

Igelkottar

Man kan ju undra varför jag drömmer om att aggressiva igelkottar jagar mig? Vad betyder det? Vad säger ni psykologer? Vi vet redan att jag är drömmande och depressiv och förmodligen kommer att bli alkis, men igelkottar som jagar mig? Det går över mitt förstånd.

Sitter på mitt favorit café i nynäshamn, där jag får dricka hur mycket kaffe jag vill. Det är så mysigt här.
Måste säga att omständigheterna till trots så har jag haft trevliga dagar de senaste dagarna. Träffat fina vänner, druckit öl och skrattat. Sen så har jag ju även gråtit ut halva Östersjön så det tar väl ut sig.

Vill bara att allting ska bli bra här och nu.

Konsten att överleva (frågetecken)

Det bästa med att vara djupt olycklig är att man får dricka vodka på en måndag och öl på en tisdag. Det är mer än helt okej, det är självklart, det är förväntat.
Har fortfarande svårt att förstå. Har fortfarande många frågor.
Hur ska jag överleva det här?
När blir det bra?
När förstår jag att du inte längre är min?

Så. Sorgligt.
Är öl på sunk-ställen och höra att man är ganska vacker av knäppa killar det man har att förvänta sig i framtiden?

The end its not near, its here

Ironiskt nog är Metros rubriker "slutet är nära". Slutet är inte nära, slutet är här. Inte för att mitt slut på något sätt ska jämföras med slutet på 40 år av diktatorstyre. Men mitt personliga förfall känns minst lika stort. Det är nu det tar slut, det är nu jag går sönder, det är nu allt är förlorat.
Det kommer bli bra. Inte idag, men någongång så kommer det bli bra. Jag kommer bli hel, kanske någon plockar upp bitarna och sätter ihop mig igen. Kanske. Inte idag, men sen.

Dagens uppgift: äta lilla mackan som jag har framför mig. Heja. Ska ut och åka landsväg sen, vore pinsamt att svimma (och gråta).

Snälla.

Så idag är alltså den sorgligaste dagen i mitt liv. Det är alltså så det känns.

Kräftis

Halli Hallå!
Jag har haft en så himla rolig helg. Gäller att klämma in alla roligheter innan skolan börjar, så jag har haft det fest hela helgen.

I fredags var det Afterwork med gamla teliagänget. Så himla mysigt. Saknar dem och kommer sakna Miryam ännu mer nu när hon drar till L.A. Cool som hon är.

I lördags hade vi kräftskiva. Så himla mysigt det med. Var verkligen hur trevligt som helst. Återigen var det hela ganska städat, vi börjar verkligen bli gamla. Vi gick på promenad och spelade sällskapspel och inte en enda spydde eller däckade. Dåligt.

Nej men det var jätteroligt och ett bra avslut på en bra sommar.

Idag har jag ont i huvudet.

Vägvisaren

Gillar att jag hittar så bra i Nynäshamn nu att jag ger vägvisningar. Dock kan en man ha blivit sen till sin konferens efter min vägvisningar. "gå åt det hållet det blir nog rätt" sa ja utan att veta alls om det blev rätt. Eller min vägvisning till gotlandsfärgorna håller också hög kvalité. "Ditåt ligger vattnet iallafall..."

Kör bil på stora vägar nu, går bara bättre och bättre.

Bråk

Vid 21 års ålder trodde jag att jag skulle vara kompis med min hjärna. Där hade jag fel. Vi bara bråkar och bråkar och bråkar. Är trött på hjärnspöken, illusioner, inbillningar, analyser, tvångstankar och alla andra bråkiga tankar.
Så snälla hjärnan, kan du inte vara lite snäll mot mig. Låta mig slippa bråktankarna. Vara lite kompisar.
För hur länge orkar man med en bråkhjärna?

Dagens Outfit

Min kära lillasyster har också en blogg. Mer än bilderblogg, alltså motsatsen till min. När man har en bilderblogg måste man tydligen visa bilder på dagens outfit, vilket min syster har tagit fasta på. Nu bor jag med henne och kan genomskåda inläggen med "dagens outfits". Hon byter om för stunden med andra ord. Hahaha.
http://alllovleythings.blogg.se/ Hon förtjänar en länk iallafall, gå in om ni vill se vad min hysteriskt roliga syster sysslar med.

Min dagens outfit i ord:
Strumpor, gråa halva, HM typ 10 för 59:-
Byxor, blå chinos, Zara
Vit tunnstickad tjöja, Bikbok, superrea
Grå grovstickad kofta, MQ, superrea för jättelänge sen.

Jag fryser jättemycket är det jag försöker komma fram till med detta inlägg, dubbelstickad i augusti? Knasigt.

Jo, ska bara berätta lite om min helg också.
I fredags var det middag hos Lovisa, för Lovisa som fyllde 20 år. Maten var himmelsk god och vi kom fram till att man är alltid väldigt mätt hos Lovisa. Note to self: När jag är hungrig och är nära Odenplan, gå hem till Lovisa så blir du mätt.
Det bjöds även på vin och trevligt sällskap. Kvällen avslutades på Sommar vilket även det var skoj. Kvällen kunde ha avslutats med hasch hos Anders om jag och Katta hade nappat på erbjudandet att följa med och röka hasch hos Anders. Motiveringen "det kan bli hur kul som helst" var ingenting som lockade oss.

Igår var jag med Björn, åt lite god middag och så. Sprang in i Elin och hennes crew, försökte undvika kontakt, men Elin såg mig tidigt, så det var bara bita i det sura äpplet. Neeeej, det var jättekul att springa in i henne. Verkligen. Super.

På tal om Elin, så är det just henne jag ska träffa imorgon. Efter att jag har kört bil. Och skrivit på avtal. Åh, vad jag är viktig.

Så, sova. En hel natt i sträck snälla rara.

ibland

Ni vet, ibland ger man allt man har att ge, men så räcker det ändå inte.
Då vet man inte riktigt vad man ska göra. Då blir det lite jobbigt.

Hej å hå

Dagens minus: Såg en överkörd råtta. Ew.
Dagens plus: Det var inte jag som körde på den.

Dagens andra plus är att jag fick extrajobbet som jag sökte, efter lite om och men. Eller lite byråkrati. Men det löste sig fint och jag kommer alltså jobba extra som handläggare på Skolverket i höst. Jag kommer ha en fullspäckad höst med extrajobb, mentor och statsvetenskap III. Ska ju skriva C-uppsats i höst också. Herre min påse. Fullt upp kommer jag alltså ha, men förmodligen kommer det även vara väldigt roligt.

Nu ska jag bara ta körkortet också så kan jag checka av det på listan också. Det går framåt iallafall. Förutom idag, för jag backade nästan hela lektionen. Runt hörn och så. Så duktig är jag. Min lärare tycker att jag är duktig, men undrar varför jag sitter och spänner mig hela tiden. Ja, det kan man verkligen undra. Linda Hillsten - Ett mysterium.

Imorgon ska vi fira Borki a.k.a Lovisa. Ska bli så mysigt så.

Fin-lördag

Jag har finlördag med två av mina trogna vänner men ej så trogna läsare, fy skäms på er. Vi har druckit vin på Josefina och Tanya har köpt väska på Louis vuitton. Fint värre. Vi har det så bra!

Sentimental

Klockan är 23.19 på en fredagskväll och jag ligger nedbäddad i sängen. Anledning? Min snuttis ligger brevid. Tänk inga snusktankar nu, han sover och snarkar. Han ska upp kl 06.00 imorgon så han sover alltså som en gnu. Vi hade inte träffats på några veckor så nu är jag helt fylld med lycka igen. Åh vad jag mår bra just nu i denna stund. Detta är trygghet.
Jag borde nog också försöka sova, annars verkar jag obehaglig, ligga här och titta på Björn när han sover liksom, hur konstig får man vara? Men o andra sidan, när jag ser hur alla Facebook-människor checkar in sig på alla olika ställerna, som man bör en fredagskväll, så blir jag inte alla avundsjuk, utan slås bara av hur lycklig jag är just nu. Då kan jag inte låta bli att kolla lite på Björn och le lite. Man ska uppskatta det fina man har i livet.

Woho

Min första körlektion är avklarad, gick nog helt okej. Fick motorstopp en gång men krockade inte en enda! En annan superrolig grej är att jag blev antagen till mentorskapsprogrammet som utrikespolitiska föreningen har. Det innebär att jag kommer ha en mentor under en termin. Mer än så vet jag inte egentligen, men det ska bli jättekul.

Nu ska jag hem och plugga lite teori...

Emmaboda - The true story.

Så. Har återhämtat mig lite. Dock lider jag av den obligatoriska festival-förkylningen. Smällar man får ta.
Lite Emmis dag för dag då.

Tisdag
Upp väldigt tidigt, åka till Centralen och åka buss. Väl på plats sattes det upp tält, kollade läget, gick på systemet och så. Någongång börjades det drickas och skålas och dansas.

Onsdag
Vaknade klockan sju av att några personer ville skrika och prata väldigt högt. Var väldigt varmt i tältet. Gick upp helt enkelt. Promenad till "stan" och lite så. Låg och sov på filt i skuggan med Engis och Katta, framför en scen. Vaknade av soundcheck, träffade på First Aid Kit, blev fjortis (ni är så himla bra får jag ta en bild). Såg First Aid Kit, blev frälst på nytt. Drack lite. Drack lite med. Såg lite fler band, designer drugs och fukkk offf, var trött som en gnu.

Torsdag
Sov ganska länge, regnade ute. Vaknade av att Katta petade på mig och att Engis tittade in i tältet. Duschade (!!!). Såg Movits, hur bra som helst. Gick lite till stan. Såg på Yelle som var sjukt jävla bra. Blev dock lite skadad under näst sista låten, fick ta mig gråtandes ut ur publikhavet. På grund av smärtstillande drack jag inget den här kvällen. Var väldigt deppig fram till Bloody Beetroots, då jag bestämde mig för att köra hårt ändå. De var så jävla bra, bland det bästa någonsin. Såg även Den Svenska Björnstammen, så jävla bra de med. Älskar dem! Efter alla konserter gick vi runt och letade efter Mange, vi hade hört att det skulle vara fest hos Mange. Vi hittade Mange, dock var det ingen fest där, Mange låg och sov. Vi spred vidare att det inte alls var fest hos Mange. Träffade kram-mange, som gav världens bästa kramar. Sjöng lite en värld full av liv och det var hur fint som helst.

Fredag
Sov ännu längre. Regnade hela denna dag. Låg inne i Malin och Engis tält väldigt länge och flummade runt. Var lite naken och så. Såg SMK, så jävla bra. Så roligt det var. Såg Familjen, så jävla dåliga. Får ni chansen att se Familjen, ta den inte. Såg lite fler band. Drack nog ganska mycket, blev nog rätt full.

Lördag.
Sov väldigt länge. Vin-huvud. Drack massa kaffe. Såg Daniel Adams Ray, var förvånasvärt bra. Var glad. Såg halva This Is Head. Blev rätt full, såg SebastiAn. Såg JJ, så himla fint. "Spela Shoreline" skrek vi och de gjorde de. Såg nog inga fler band? Var uppe väldigt länge.

Söndag
Sov väldigt lite, packade ihop, åkte hem, sov på bussen, stannade på Max, åkte hem. Duschade(!!!), sov.

För övrigt så har jag hängt med fantastiska människor i ett fantastisk camp, Fatcamp, ätit väldigt mycket mat, vilket var man gjorde i vårat camp. Det hette Fatcamp, då vi var där för att bli feta. Gjorde mitt bästa med Pizzastrutar, korv, smålandsrulle, hamburgare och så vidare. Mums. Har bara haft det så himla bra och saknar det redan.

Vart ska Emma bo da?

Åh, Emmaboda, Emmaboda, Emmaboda...

Återkommer med närmare beskrivning efter lite sömn. Typ 24 timmar kanske.

Arga Tanten som är Peppad

Jag gjorde just världens tantigaste grej. Jag skrev ett argt brev. Fast jag skrev ett argt mail. Anledning: Jag skulle köpa kontantkort, då jag inte ska ha med mig iphonen till emmaboda och simkortet ej passar. Så behövde alltså simkort och pengar på kontantkortet. Detta förklarade jag för killen på The Phone House. Killen ser besvärad ut, suckar och verkar tycka att livet är allmänt jobbigt. När jag vill ha kvitto blir allting mycket jobbigare. Innan vi går frågar jag ytterligare en gång om jag verkligen har köpt både "pengar" och simkort, vilket han tröttsamt intygar mig om. Eftersom jag känner mig som en idiot och tydligt känner att jag tar upp killens dyrbara tid (butiken var helt tom) så går jag.
När jag kommer hem märker jag att jag bara har köpt ett simkort och måste alltså gå för att köpa pengar till det. Vilket var precis det jag försökte förklara för snubben, men han hade viktigare saker att göra än att hjälpa kunder... Då blir jag ju arg. Både sjukt otrevlig och gör fel. Resultatet blev alltså ett argt mail.

För övrigt är jag ju glad. Ska ju till Emmis imorgon! IIIHHHII. Har inte packat någonting, haha. Gick med mormor på Sabis idag, letade efter lite gott att ha med sig.
Mormor: "Här, det här kan ju vara gott att knapra på"
Jag: "Men mormor, jag kan inte ha med mig Gourmet-Knäcke på festival!"

Haha, gulle-mormor. Där sitter andra med sina konserver också kommer jag med lite gourmet-knäcke, haha. Knaperiknapr. Skulle säkert bli mobbad av indiemänniskorna. "Det är en brud där borta med gourmet-knäcke, hon är säkert en sån som lyssnar på mainstream musik i smyg också". Haha. Det gör jag ju verkligen inte, jag är helt öppen med min kärlek till Lady Gaga.

Nej, så mycket prettofolk kommer det ju inte vara, inte i mitt camp iallafall. Vet inte vad campet ska heta ännu... Inget kan ju vara bättre än Camp Enis. "Vakna Camp Enis" som Tanya så glatt skrek varje morgon till allas stora glädje. Eftersom det var julafonsväder under hela hultsfred sov vi som små knytten istället för att vakna i ett kokhett tält. Det var under hultsfred som jag började se mig själv som en gnu om jag inte själv minns fel "jag har frusit som en gnu" "jag är full som en gnu" var uttryck som myntades.

Åh. Festival. Pepp Pepp Pepp.