Lycka

Jag har haft en sån oförskämt bra dag idag. Lunchat på Rosenbad, shoppat med finaste tjejerna och haft det allmänt bra.
Lunchen med min mentor gick jättebra, kändes hur bra som helst.
Hittade ingen kappa på kapp-jakten, men fick massa positiv energi istället.
När jag kom hem var jag så full av positiv energi så att jag bestämde mig för att gå på en promenad som senare blev till en springtur.

Jag är så löjligt glad av nästan ingen anledning alls. Gillar att vara glad.

Såärdet.

Tentan gick alltså sådär. Svårt att säga. Kan vara det sämsta jag har gjort, i tentaväg. Ber till tentaguden att jag blir godkänd iallafall.
Tentaölen gick bättre. Slank ner fint. Hade så roligt så roligt, ändå tills jag blev jättetrött.

Till min nästa kurs ska jag ha litteratur som inte alls är eftertraktad, vilket betyder att den inte går att få tag på. Inte på nätet (beställningsvara, typ en månads väntetid), inte i Campusbutiken, inte begagnat, inte på biblioteket. På akademibokhandeln på SU fick jag tag på den ena, den sista. Den andra är beställd "kommer nästa vecka med lite tur." Då ska alltså Akademibokhandeln vara de som ska ha all kurslitteratur till alla kurser. SÅ BRA.

Imorgon ska jag träffa min Mentor för första gången, ska bli jättespännande. Jag är nervös. Vi ska äta lunch. Vad äter man när man äter lunch med sin mentor? Man vill ju inte verka glups, men inte heller verka som något dietfreak. Svårt val. Och vad ska jag ha på mig? Vill verka seriös, men inte tråkig. Svårt.

Jag har börjat tycka om en Flo Rida låt. Den här Good Feeling. Jag sjunker ju allt längre och längre ned, snart får någon komma och rädda mig lite.

Näe, blir det inte bättre så lägger jag ned. Så är det.

Kräftan

Det har varit mycket diskussioner om stjärntecken den senaste tiden. Jag googlade därför mitt stjärntecken, Kräftan, för att se hur en kräfta förväntas vara.

Omtänksamma Kräftan sätter familjen och vännerna i främsta rummet. En hemkär och förstående natur som värdesätter långvariga vänskapsband. I relationer och samarbete kan Kräftan vara försynt och försiktig, tassa lite som katten kring het gröt. En reserverad men samtidigt social natur. Kräftan är känslig för omgivningens reaktioner och söker uppskattning och bekräftelse.
Kommentar: Jo, jag vill gärna se mig själv som omtänksam och uppskattar mina vänner och familj. Försynt och försiktigt? Kanske stämmer det också, nu när jag tänker efter. Söker uppskattning och bekräftelse, det gör jag verkligen.

Kräftan är en romantiker som tycker om att samla minnen. Uppväxtmiljön och barndomsvänner brukar ha stor betydelse långt upp i åren. En trofast och varmhjärtad person, som är angelägen om att bevara kontakten med släkten, vännerna och sin historia. Kräftan älskar att samla foton och ägodelar som väcker kära minnen.
Kommentar: Att samla foton känns väl inte utdaterat, man har väl foton på facebook? Men visst, jag vill gärna bevara kontakten med mina vänner och så. Vill inte alla det?

Vattentecknet Kräftan styrs av Månen. Det gör Kräftan sensitiv och lyhörd. En sökande känslomänniska med hjärtat på rätt ställe. Den som är präglad av detta vattentecken sträcker gärna ut en hjälpande hand. Den stora känsligheten gör att Kräftan är sårbar till sin läggning och tenderar att ta saker personligt. Samtidigt finns en outtömlig värme som Kräftan gärna delar med sig av. Det är viktigt för Kräftan att känna sig behövd och uppmärksammad, att få sympati och uppskattning. Med sin mjuka och förstående läggning får Kräftan många förtroenden och själsfränder. Den som är präglad av detta emotionella tecken söker sig gärna till roller där möjlighet ges att visa omsorg om andra.
Kommentar: Styrs av månen? Här blir jag lite skeptisk. Kan dock erkänna att jag förmodligen är rätt sårbar och kan ta saker personligt. Sträcka ut en hjälpande hand gör jag gärna, men igen, gör inte alla det?

En beskyddande läggning är kännetecknande liksom ett stort trygghetsbehov. Kräftan ställer alltid upp för en vän i nöd och behöver få uttrycka sitt rika inre liv. En kreativ ådra hör ofta till bilden. Intuitionen är stark och hemmet är Kräftans bas. En fantasifull och humoristisk känslomänniska, som gärna roar och pysslar om sina närmaste.
Kommentar: Stort trygghetsbehov har jag verkligen. Kreativ ådra är jag dock lite tveksam till, jag kan verkligen inte sy, måla, pyssla... Humoristisk känslomänniska? Jag är ju fruktansvärt rolig och har känslor, så jag antar att det också stämmer.

Tänk att månen och rymden kan bestämma hur min personligthet är. Festligt.

Kilar stadigt

Tentan är imorgon vilket innebär att jag ska försöka banka in allting i skallen idag. Kommer nog gå jättebra. Super.
Igår hängde vi hos Simon och åt middag och pluggade. Mestadels. För övrigt kilar jag och Simon stadigt, men det går upp och ned om man säger så. När jag fick reda på att han var en bröst-människa och dessutom inte ville köpa chips åt mig trodde jag att hoppet var ute, men sen fann vi varandra över den gemensamma kärleken till glasunderlägg.

Fick även reda på att Simon har ett kriminellt förflutet, det känns ju tryggt.

Trevligt var det och jag tror att vi alla gick lite klokare därifrån. Kanske.

Åh, jag hatar den här tentan. Vill inte ha något med den att göra.

Inte helt lyckat

Igår gjorde jag för första gången i hela mitt liv en helt egen Ceasarsallad, med egengjord dressing och allt. Det blev inte helt lyckat. Jag har då aldrig sett en brun ceasardressing förut. Som sagt, inte helt lyckat. Den rinnande dressing-konsistensen uteblev även den, det blev mer som...gegga. Inte helt lyckat.
Jag vill säga att det blev gott ändå men, man ska ju inte ljuga. Det var tillräckligt gott för att jag skulle äta upp det, men i ärlighetens namn så var det mest för att jag skulle få dåligt samvete av att slänga ned 1dl parmesanost bara sådär. Dessutom kan ju någonting som har parmesanost i sig inte vara så äckligt. Så jag åt. Kycklingen blev god däremot.

Jag förstår verkligen inte, jag följde recept och allting. Ändå blev det, inte helt lyckat. Det händer nästan jämt när jag ska följa recept, det blir aldrig helt bra. När jag lagar mat på känn däremot, då blir det alltid supergott. När man tar lite det man känner för, det man tror passar bra ihop, då blir det succée.

Så, slutsatsen vi alla kan dra ifrån det lilla missödet med Ceasarsalladen är alltså att det är alltid bättre att skrota recepten och köra på känsla.

// Kocken Linda

Lite sanning

Vad gör man om man helt plötsligt inte kan prata med sin bästa vän? Den person som vet allt om dig, som du vet allt om. Ni kan inte längre prata med varandra.
Inte kontakta, för det är konstigt.
Inte ringa. Inte smsa. Det är konstigt, det är fel.

Men man kanske bara behöver prata, för ingen känner mig, förstår mig så väl som du.
Men det får man inte. Man får lida i det tysta, det får man.

De säger att ärlighet varar längst och vi har alltid varit ärliga och ska jag vara helt ärlig,
helt brutalt ärlig.

Så saknar jag dig lite, lite lite, just nu.

En pärs

Idag var jag på viktigt jobbmöte. Jag hoppas att ni alla får bilden av mig som värsta karriärkvinnan när jag skriver så. Dessvärre handlade mötet om att min jobbstart blir uppskjuten med minst en månad. För min del var det en god nyhet, då jag funderade starkt på att klona mig själv. Hade börjat ringa runt till lite olika forskare som sade sig vara intresserade, men som tur är slipper jag alltså det. PUH!

Övningskörde med min mor till Ica Maxi. Det var en pärs kan jag lova. Det var första gången jag övningskörde med henne, kanske även den sista. Jag har ju kört en del och har rätt bra koll på läget, men min mor var mycket orolig och började skrika innan jag ens hade lämnat parkeringsplatsen. "NEEEEEEEEJ VAD GÖR DU?! DU VRIDER RATTEN ÅT FEL HÅLL!!!!" Skrek min mor. Jag, lugn som en filbunke, förklarade för min mor att jag inte alls vred ratten åt fel håll. "JOOOOO VI SKA JU DITÅÅÅT" Skrek min mor helt hysteriskt. Tydligen tänkte hon att jag skulle backa ut åt ett annat håll än vad jag tänkte. Alltså, båda hållen går minst lika bra, men jag gjorde åt det ena för det är mer sväningsmarginal och mer säkert kände jag. Min mor var då av en annan åsikt.
Vi kör vidare, jag vet vart jag ska och har planerat min körväg då min mor ropar "SVÄNG HÖGER". När jag frågade om denna plötsliga ingivelse att svänga till höger, så var svaret "Det kom en bil där borta". Jag hade observerat bilen, men ej lagt så mycket tanke på det, då vägen var tvåfilig. Enligt min mor var det dock en trafikfara.

Ja, herre min påse, det var en pärs som sagt. Hujedamig.

plugg

Är mitt uppe i tentaplugg. Känns inte bra någonstans. Är helt förvirrad. Åh, hatar denna kurs.

Igår när vi satt på SU och pluggade sa Simon till mig "Linda, jag kan ditt efternamn, det är mer än jag vet om de flesta tjejer".
Tack? Vad snällt? Ja, vad svarar man på det och vad menade Simon egentligen? Det är sådant vi aldrig kommer få svar på, universum är ju fullt av mysterium. Men jag tar det som en komplimang.

Åh nu måste jag plugga. Tentaöltentaöltentaöltentaöl. Det är den godaste ölen.

Sjukling

Halli Hallå.
Jag var och såg The Ark i fredags, deras sista konsert. Det var hur fint som helst och alla grät.
Lördagen skulle jag spendera med mina studier för att sedan gå på en trevlig fest. Istället vaknar jag upp illamående med världens huvudvärk. Tänk er den värsta bakfyllan ni någonsin haft gånger 10, så mådde jag. Den värsta delen är att jag inte ens drack kvällen innan, utan detta var en biverkning av medicinen jag äter. Jag som trodde att man åt medicin för att må bättre, inte sämre. Så fel jag hade.
Så min dag blev inte det minsta produktiv, eller rolig för den delen heller.
Idag mår jag bättre, vilket är skönt för jag måste verkligen plugga ordentligt nu. Har tenta om en vecka, men har inte lärt mig något ännu, känns ju sådär.

Angående medicinen så fick jag den av en snäll doktor som erkände att man inte ska vara sjuk i två veckor, eller hosta blod heller för den delen. Är morfin i den ena, så jag blir helt groggy. Så roligt.

Nästa vecka blir alltså full av tentaplugg och massa annat. Eller nej, mest tentaplugg. Längtar tills denna kurs är slut. Då blir det tentaöl!

Mysblåser

Åh vad jag är trött idag. Vill liksom inte göra någonting annat än att ligga och slötitta på tv. Har tyvärr så mycket som jag ska göra, så det går ju inte för sig. Dock måste jag bli pigg för ikväll ska jag på middag med ett gäng främlingar. Så himla läskigt, varför utsätter jag mig själv för sånt? "Ja vad kul att hänga med ett gäng främlingar som förmodligen bara kommer vilja prata om utrikespolitik hela kvällen" tänkte jag väl i ett svagt ögonblick.
Nej men det ska bli jättekul. Verkligen. Det är alltså utrikespolitiska föreningens mentorskapsprogram- kickoff ikväll. Jag sökte ju till mentorskapsprogramet och blev antagen, så måste helt enkelt gå på middag med främlingarna. Kan ju bli precis hur som helst. Förmodligen mycket trevligt.

Tanya är så snäll, hon ska skriva lista på allt jag behöver när jag flyttar hemifrån. Hon började igår. "Allrengöring, toaborste, toapapper, diskmedel..." började hon att säga i telefonen. Hon har kollen den där Tanya.

Vad är jag tacksam för idag? Ni måste själva testa den här tacksamhets-grejen, det är faktiskt ganska svårt, för ibland känner man ingen tacksamhet alls. Men.
Jag är tacksam för:
- Att jag fick två underbara år med en underbar människa. Har upplevt riktigt kärlek.
- Att jag inte hatar, att vi inte hatar.
- Att det mys-blåser ute.
- Att jag ska dricka kaffe snart.
- Att jag tar mod till att göra saker som jag aldrig gjort förut.
- Att min mamma är så snäll, förstående och rolig.

Jag vill bara

Idag gjorde risktvåan som det så fint kallas. Det heter alltså inte halkbanan som förr, utan det är en riskutbildning. Klarade mig fint, trots att jag körde på tok för fort en gång. Det var även den roligaste gången, snurrade omkring där på banan och skrattade som en tok när det var klart. Jag vet att meningen var att vi skulle gå därifrån och veta hur farligt det är att köra fort på halt väglag, men det var ju så roligt att sladda. Jag kanske ska börja med rally?

Nu har jag ont i huvudet och kom på att jag inte har druckit något kaffe alls idag. Är det försent nu? Kommer jag kunna sova? Kommer jag kunna sova även om jag skiter i kaffet?

En sån här måndag kan ju livet kännas förjävligt och man kan ha lite svårt att se meningen med allt och bara vilja spola tillbaka tiden. Spola tillbaka, spola fram, bara ta mig bort.
Livet är inte uppbyggt att spolas bort, varken fram eller tillbaka. Tills jag hittar meningen med allt ska jag försöka vara lite tacksam iallafall. Se den ljusa sidan på saker och ting. Ni förstår.

Jag är tacksam för:
- Att jag har en helt ny säng till min nya lägenhet som är jätteskön och bra.
- Att Erika är så rolig och alltid får mig att skratta.
- Att jag klarade halkbanan och fick beröm av handledaren (utom när jag körde fort).
- Att handledaren talade precis som min gamla konfermationspräst Per-Hilmer, då blev jag varm i hjärtat.
- Att jag lyckades läsa det jag skulle i helgen.
- Att det är mentorskaps-kickof på onsdag och jag får träffa min mentor.
- Att det är Svenska Hollywood-fruar på tv i kväll.
- Att jag har de bästa vännerna och den bästa familjen.
- Att min hår var fint och lent idag.

Ni ser, har en del att vara tacksam för ändå. Meningen med allt det här, den ska jag nog också lista ut. Allt har sin tid.

Vart jag mig i världen vänder

Jocke har gjort en remix av Björnstammen. Den dansade jag till igår. Så jävla bra, han är ett geni den där Jocke.
http://soundcloud.com/rechord/bjornstammen-rechorded-remix

Roligt

Åh, vad jag är bra på att prioritera att ha roligt istället för att göra det jag egentligen behöver.
Så helgen har ju varit hur bra som helst. Istället för att plugga hela helgen bestämde jag mig för att plugga på dagarna och ha det fest hela lördagnatten lång. För ibland behöver man bara dansa.

Gårdagskvällen kommer att minnas som kvällen då jag och Malin började snusa. Vi testade på det för första gången i våra liv tillsammans med deras engelska vän. Sedan snurrade min värld. Eftersom det var så kul så testade vi igen lite senare. Sedan snurrade min värld ännu mer. Trodde verkligen inte att jag skulle få en sådan nickokick, men herre. Kul var det.
Dansade verkligen hela natten lång, det var det bästa på länge. Den bästa kvällen sedan förra fredagen helt enkelt. Jag kanske har det lite för roligt ibland.

Så himla upptagen tjej

Hellu.
Herregud så mycket jag har att göra. Börjar bli rädd att jag har tagit mig vatten över huvudet. Att jag är överambitiös. Att jag har skjutit mig själv i foten. Ni förstår poängen, jag har så sjukt mycket att göra och vet inte om jag kommer att klara av det.

Uppsatsen också, uppsatsen...

Ge mig kraft.

Jag är tacksam för:
Att jag ändå har så mycket bättre självkänsla nu än för några år sedan.
Att jag ändå vågar och försöker.
Att inte någon av mina nära och kära har dött i en flygolycka (eller på annat vis)den senaste tiden.
Att Håkan spelar imorgon.
Att jag får dricka öl imorgon.

Tack

Jag är så jävulskt förkyld. Så förkyld har jag inte varit på år och dar. Så ont i hela kroppen och feber och... Ni förstår, det är synd om mig. Det är synd om mig av många anledningar, jag är ensam, miserabel och lite så, men jag har även otroligt mycket att vara tacksam för. Så min nya grej för att vara tacksam. Ska alltså komma på något varje dag att vara tacksam för. Detta för att undvika vara en negativ emo som konstaterar att livet suger, vilket är så fruktansvärt lätt hänt.

Jag är tacksam för:
- Att jag har en lägenhet
- Att Håkan Hellström spelar på grönan på fredag
- Att jag har en fin familj
- Att jag har fina vänner
- Att jag hamnade i en bra grupp i grupparbeterna
- Att jag har så många möjligheter just nu.

Tack för mig.

Hornen

Haha, Erika fortsätter att leverera.
Erika om sin favoritplats: Du i stan, där man ser hornen och massa kyrkor.
Jag: Hornen, vilka horn?
Erika: Men tre kronor...


HAHAHA. Hornen. Jag har så rolig familj.

golvmoppen

Jag har världens i särklass roligaste lillasyster.
Vi sitter och pratar om hennes läxa, att göra en presentationsfilm om sig själv.
Jag: Vad vill du ha med då, hur vill du presentera dig själv? Vad har du för vision liksom?
Erika: Alltså det finns en grej som jag alltid har velat göra... Det kanske är lite svårt att genomföra, men alltså det skulle vara jättecoolt.
Jag (blir nyfiken): Jasså, berätta, vaddå?
Erika: Alltså, du vet en golvmopp? Och en såndär hink man har till golvmoppen?
Jag (börjar bli fundersam): Ja?
Erika: Jag skulle vilja att jag liksom var golvmoppen, att någon liksom använder mig som golvmopp. Det har jag alltid velat göra.
Jag: Börjar skratta hysteriskt.

Erika var och är helt seriöst med detta. Vad får hon alltifrån?

Ajdå.

Skogsrave på fredagen = dyngförkyld på söndagen. Jaja. Jag har det så bra ändå.

Synd bara på studierna.

bara roligt

I november kommer jag bli en vuxen tjej och flytta hemifrån. OH YEAS. Jag ska flytta ifrån lilla huset till lilla lägenheten. Åh min lilla fina lägenhet som är min min min min! Jag ska flytta ifrån Haninge till Bandhagen och ha det så bra i lilla lägenheten. Precis vid tunnelbanan och allting. Så himla bra. Så himla glad och lycklig är jag.

Skrev på kontraktet igår. Efter det åkte jag till Tanya för att dumpa mina grejer och vi påbörjade den stora resan mot den stora festen. Med Crispy Chicken meal to go satte vi oss på bussen mot Värmdö. Efter en mycket lång stund gick vi av. Vi köpte den festligaste drickan Konsum hade att erbjuda (Chapel Hill Sparkling Chardonney - non alkohol). Med pompa och ståt öppnades flaskan och festen och firandet påbörjades. Satte oss på en annan buss och åkte längre ut. Gick av mitt ute i ingen stans och påbörjade den långa vandringen. En taxi stannar och skjutsar oss till the party för billig penning. Vi var tacksamma.
Väl på festen (den största festen i mannaminne/skogsrave) så började vi dricka de alkolhaltiga dryckerna som fanns tillhanda. Vi dansade i ladan och värmde oss vid elden. Det var helt enkelt den perfekta festen.

Resan hem var minst lika rolig. Med taxi till en busstation och med nedsläckt buss med "Ej i trafik" skylt på, åkte vi raka vägen till slussen. ¨¨¨


Så himla bra.

Något roligt

Alltså, nu håller ni alla tummar och tår för att detta ska gå vägen. För blir det så, då har jag något roligt att berätta. Och det är ju alltid kul.