Ångest

Nu har jag lämnat in tentan. HERREGUD. Det kan inte bli bra det där. Fick ihop något någolunda bra iallafall, var ganska nöjd över min slutsats om "europaramen", tror att den kommer passa Torbjörn i smaken. Eller inte.
Har även lämnat in mitt PM, vilket inte riktigt höll måttet. Jag bestämde igår kväll att byta riktning nästan helt, så raderade allt och började på nytt. Blev inte alls lika långt som det skulle, men... Det blir nog bra ändå. Metod-diskussionen var väldigt dålig, kontentan var ungegär "jag vet inte vilken metod jag ska använda". Vilket är så sant så sant.

Nu till roligare saker, jag ska börja packa.

att vänja sig

Min mor: Vi måste bestämma hur du tänker göra, ska du bo 4 dagar i bandhagen och 3 här till en början eller?
Jag: Ehh... Jag tänkte väl bo 7 dagar där och komma hit på söndagsmiddag...
Mor: Men Linda, jag måste ju få en inväjningsperiod! Du fick vänja in dig på dagis, nu är det min tur!

Åh, gulle-mamma.

hej och hå

Söndag. Sista rycket på tentan och PM:et. Sista rycket nurå! Det ska nog bli bra ska ni se.
Imorgon sen ska jag börja packa. För att jag flyttar hemifrån till helgen. Fatta den grejen! Jag ska lämna mitt kära rum, som jag har bott i sen jag var 6 år, lämna huset jag har bott i 21 år, lämna Vendelsömalm... Vad har jag gett mig in på? Är jag verkligen redo?
Ja det är jag. Väldigt redo. Huset kommer stå kvar, jag kommer att komma och hälsa på. Har aldrigt haft så mycket för vendelsömalm egentligen, så kommer nog inte sakna det så fasligt.

Igår var jag och drack öl med Linn och Johanna. Det var så trevligt så. Det var även sista helgen som jag behövde åka långa långa vägen hem. Linn lovade även att lära mig att handla mat, göra listor och så. Det kommer nog bli bra det här!

Super.

heja heja heja

Åh vilket roligt liv jag lever just nu. Bara fest på fest på fest, hela tiden, hinner knappt vila. Party hela tiden.
Nej juste. Det var ju precis så det inte var.
Ikväll ska jag få lida för att jag inte blivit klar med tentan ännu och sitta och skriva på den ikväll. ÅH VILKEN ÅNGEST. Undra om det går lättare om jag dricker en öl till?
NEJ LINDA, FOKUS NU!

Min lillasyster lever ett mer spännande liv än mig just nu. Men, nästa vecka händer det så mycket spännande och är jag duktig nu ikväll så får jag gå ut och dricka öl imorgon. Kämpa. Håll ut.

En olycka kommer sällan ensam

Blev typ sjuk igår. Fick världens huvudvärk och feber. Har varit så hela dagen, så gick upp ungefär klockan 15. Precis sånt som jag har tid med.
Det är inte mycket som går bra nu kan jag tala om.
Saker som går dåligt i Lindas liv just nu:
- Inget körkort och får inte ny tid fören i december.
- Diskmaskinen är trasig - kaosigt kök.
- Mår fysiskt dåligt.
- Har en hemtenta som går sjukt dåligt.
- Ska skriva ett PM som går sjukt dåligt.
- Vill ha godis, men orkar jag gå till en affär?

Ni hör själva, bara misär. Hittade fem kronor igår när jag var ute och gick. Min tur håller nog på att vända ändå.

Konsten att misslyckas

Idag har jag gjort något jag aldrig har gjort förut. Jag har blivit underkänd. Jag kuggade alltså uppkörningen. Det suger ju stenhårt. Jag sa innan att om jag skulle kugga ville jag göra det på ett riktigt ordentligt fel. Men icke. En liten jävla grej, som jag egentligen kan, det blev mitt fall.
Min mamma sa till mig när jag var liten och var ledsen över att inte få det jag ville till middag "Linda, du måste lära dig att ta en motgång, det blir inte alltid som man vill här i livet". Muntert sagt till lilla Linda. Jag har tagit med mig orden och använt dem, har tagit de motgångar som har kommit emot mig. Dock har jag aldrig blivit underkänd. Det har aldrig funnits ett IG bland mina betyg, jag har aldrig fått ett F. Jag ska ju klara allting, jag ska inte misslyckas.
Men, livet är fullt av motgångar och det kan inte alltid gå som man vill. Allra minst uppkörningen. Den ska man gärna misslyckas med några gånger innan man blir godkänd. Så jag försöker ta denna motgång på bästa sätt, gå vidare och köra igen.

Någon gång måste jag ju klara det.

Matakuten

Jag är lite rädd att när jag kommer flytta hemifrån (om typ en vecka eller så!!) så kommer mina matvanor fallera totalt. Inte för att jag har så bra matvanor i nuläget, men de kommer förmodligen bli ännu sämre. För vem orkar lägga pengar på mat, när man kan köpa typ... öl?
Jag kommer ju bli undernärd, fast med sjuka kalciumvärden om jag bara ska leva på yougurt. Så ni stora barn som redan har flyttat hemifrån får gärna hjälpa mig med detta. Behöver hjälp med följande:
- Hur man handlar mat. Vet hur själva processen går till, ta en korg, plocka varor, betala. Men, det är vid plocka varor det blir svårt. Jag blir helt handlingsförlamad och tänker "vad är jag sugen på?" och kommer alltid ut med en avokado och yougurt. Sen när jag går ut ur affären kommer jag ut ur min koma och då slår det mig att jag skulle handla middag för en hel vecka. Behöver alltså bli bättre på det.
- Hur man får inspiration till att laga riktig mat när det ändå bara är man själv som ska äta. Tänk er, ingen som säger "åh så gott" och inte heller någon som säger "filmjölk är inte rikigt mat". Hur ska man då orka laga rikigt mat?

Det var väl det egentligen. Kanske någon duktig hälsopedagog vill hjälpa mig med detta, för det är väl sånt ni gör? Ser till att jag har en god hälsa.

Ruligt och trukigt

Roliga saker som händer i mitt liv inom den närmsta framtiden:
- Jag tar körkort. Det kommer att hända. Så det så.
- Jag får tillträde till lägenheten om nästan precis om vecka så med andra ord...
- Jag flyttar hemifrån(!!!!!)
- Kommer ha massor med bjudningar. Tebjudningar, kafferep, champangefest, glöggparty... You name it, I'll have it.
- Jag kommer att överge colan till förmån för julmust.

Tråkiga saker som händer i mitt liv inom den närmsta framtiden:
- Jag måste skriva klart hemtentan.
- Jag måste skriva ett PM.
- Jag måste skriva en hel uppsats.

Jag är bra

Halli hallå!
Idag känner jag mig oövervinnlig. Som om jag kan klara vad som helst. Ge mig en uppgift och jag kommer att klara den, så känner jag. Jag känner mig bäst helt enkelt.
Varför då? För att jag är bäst. Nu ska vi inte ropa hej innan vi är över ån som man brukar säga, men det är ett faktum att jag klarade teoriprovet idag, 57 rätt. BAM. Jag var så nervös när jag tryckte på "avsluta prov" knappen och väntade på resultaten. Kan lova att alla i salen hörde mig när jag drog lättnadens suck. Så himla skönt att ha det avklarat. Nu ska jag bara klara av uppkörningen också. Kan bli svårt, eller inte med tanke på att jag just nu är bäst.

Med min nuvunna positiva inställning och överdrivt bra självförtroende så ska jag skriva på min hemtenta. Kommer gå hur bra som helst, för jag klarar allt!

Don't give up.

Den här låten lyssnade jag väldigt mycket på i mitten av trean på gymnasiet, när allt kändes väldigt hopplöst och värdelöst och studenten var så långt borta. Don't give up, you're almost there gick som ett mantra i mitt huvud. Ge inte upp, jag är snart där. Nu lyssnar jag på den låter igen, behöver den peppen igen.

Jag har det bra

Här sitter jag och dricker julmust, äter godis och lyssnar på shout out louds. Har ju haft sämre lördagar om man säger så. Har även definitivt haft bättre. Ska plugga hela kvällen. Så jag har ju haft det roligare.

Åh. Plugga plugga plugga.

Ingen kan äta så mycket

Vi köpte hämt-thaimat idag till middag. Innan vi ska äta fäller jag kommentaren "hur mycket tror de att folk äter, det här är ju sjukt mycket mat, vem äter så här mycket?".
En halvtimme senare hade jag ätit upp allting. Exakt allting, inte lämnat en liten liten smula. Man ska inte kasta sten i glashus som man säger.

Min lärdom av detta är alltså att om man lever på filmjölk i en vecka så kommer man att hetsäta riktig mat när man väl får någon. Kanske är det bättre att äta lite mat varje dag? Jag vet inte. Jag vet bara att jag är för mätt för att tänka just nu.

Tenta...

Fick äntligen svar på tentaresultatet, en vecka försenat. Ett D blev det. Kan inte säga att jag är nöjd, är det sämsta resultatet jag fått på en tenta. Däremot är jag ändå nöjd över att jag blev godkänd för det var en väldigt svår tenta, kändes inte bra alls när jag skrev den och min uppladdning var inte den bästa. Var någon helt annanstans i tankarna under hela kursen och pluggade extremt lite. Då är väl ett D ändå okej.

Nu blir jag lite mer motiverad att skriva en bra hemtenta på denna kurs, tänker börja med det nu.

Lycka

Jag är så lycklig så lycklig. Den som säger att materiella ting ej kan göra en lycklig har uppenbarligen inte hittat den perfekta kappan ännu. Jag har hittat den! Fram med skumpan, fyrverkerinerna, fanfarer, ingenting är för stort för att fira detta.
Som jag har letat. Ut och in i affärer. In med mina armar i jackarmar, knäppt upp, dubbelknäppning, enkelknäppning, ingen knäppning... Jag har testat allt. Jag har skrattat, jag har gråtit, jag har framförallt sett väldigt lustig ut. Som någonslags drosk-förare. Som en militär från 1700-talet. Som en tjock gnu. Kort och gott, ingen av de looks jag hade tänkt att ha i vinter.
Tills idag. Då jag hade två timmar att döda på stan och bestämde mig för att ge kappletandet ett nytt försök, för nu börjar det verkligen bli kallt. Jag gick in på Zara, plockade på mig några. Till en början var resultaten som tidigare, jag såg för rolig ut. Hade nästintill förlorat hoppet när jag tog på mig Den. Allting föll på plats. All ondska i världen försvann, alla änglar sjöng och jag är rätt säker att det var i exakt detta ögonblick som Gaddafi dödades. Allting var helt enkelt perfekt. Jag tänkte "det här är så Linda ser ut i vinter".
Jag gick mot kassan, svängde fram plånboken, kortet grät, men jag, jag var lycklig.

Gulliga djur

Dagens citat:
"Alltså jag tycker verkligen inte att något djur är gulligt".
Det var alltså Erika som sa detta och hon är helt seriös. Hon tycker helt enkelt inte att djur är gulliga. Detta uttalande kom ungefär 10 min efter att hon beskrivit sin mattelärare som just gullig. Kanske är hennes definition av gullig bara lite konstig? Eller så gillar hon inte djur helt enkelt.

I och för sig så började denna diskussion om djurs gullighet med att jag sa "jag tycker inte om djur så mycket" så man kan väl säga att jag kastade den första stenen. Jag gillar hästar och kor. Rejäla djur man kan lita på. Kattungar och hundvalpar kan vara gulliga, men annars nej... Jag känner det inte. Skulle nog vara den sämsta hundägaren, så ge mig aldrig en hund. En liten gullig ponny kan jag dock tänka mig.

Give me power

Alltså jag kommer inte ha något socialt liv alls de närmsta veckorna. Får hemtentan på fredag och den 31 ska den och det andra pm:et vara inlämnat. Plus att jag råkar ha uppkörning och teoriprov nästa vecka också. Bra planering.
Plus att jag typ någon vecka efter inlämningarna ska jag flytta. HUJEDAMIG VAD TIDEN GÅR FORT. Sen någon vecka efter det kommer jag ju börja jobba också. Och medan tiden ska jag skriva en sjukt bra C-uppsats.

Okej, det är de första två veckorna som är mest kaosiga. Men bryr mig inte så mycket om hur det går på hemtentan, men PM:et känns rätt viktigt. Och uppkörningen. Och teoriprovet. Herregud.

Gud ge mig kraft.

Mina damer och herrar

Igår kväll var en sådan kväll som kommer bli omskriven i historieböcker som en av de roligaste kvällarna någonsin. När vi alla blir gamla och sitter på diverse ålderdomshem, då kommer vi tänka tillbaka på kvällen och tänka att den var en av de roligaste i våra långa liv.

Idag har jag varit superbakis. Totally worth it.

Var på ikea idag, köpte bord och lite så. Åt korv-middag sen. Sjukt värt. Bästa bakismiddagen.

full i skratt

Jag och Tanya är farliga när vi går på stan, vi är så snygga, så snygga så.
Igår var Tanya oss mig, vi skulle ha myskväll. Tanya skar sig i tummen, så det blev blodkväll istället. Riktigt äckligt om jag får säga det själv. Men det var en kväll full av skratt ändå. En riktig skrattkväll var precis det jag behövde.
Idag har jag fått mitt PM sågat, men det är så det är. Nu har jag och Erika myskväll, skrattar åt idol, de är så värdelösa. Kan inte texten, takten eller något.

Lejonboken

Erika är så himla rolig. Jag frågade henne vilket språk hon helst skulle vilja prata flytande och hon fick ej välja något europeiskt språk. Erika svarade "afrikanska". Jag fick påminna Erika om att Afrika är en kontinent och att det är ungefär som att säga att man vill prata europeiska. Erika svarar: "Men, du vet, sånt där de pratar i Lejonboken".
Lejonboken. Lejonboken! Lejon. Boken.
Så himla roligt.
Ah. Det är härligt att skratta.

Lie to me and say

Jaha, nu känner jag för att dö lite. Det var väl roligt.

Men ta mig bara härifrån då. Lie to me and say: It's gonna be alright.

And breathe me

Det är så himla bra att jag har en spotify-spellista just för dessa stunder. Emomusik heter den. Ljuv musik i mina öron. I think that i might break, lost myself again. Sjunger jag för full hals. Som om det är någon som hör.

Bitter

Jag har alltså blivit en bitter människa. Det är ett nytt steg i detta "gå vidare"- arbete. Bitterheten.
Förut ville jag spola tillbaka tiden, tillbaka till då allt var bra, spola tillbaka, göra om, göra rätt, leva lyckliga i alla våra dagar.
Nu vill jag bara spola fram tiden. Inte bak. Det är gjort och jag vill inte göra om det. Vi har färdiga.
Nu vill jag spola fram tiden, fram till den stund då bitterheten är borta och jag är en lycklig människa. Den tiden då någon säger till mig att den tycker om mig.

Det är nog den svåraste biten. Att känna sig oälskad. Oönskad.
Man vill ju bara känna sig behövd. Och älskad.

Känner att jag behöver lite tacksamhet just nu.
Jag är tacksam för:
* Att jag har en värmefilt så att jag slipper frysa.
* Att jag har fina vänner.
* Att Malins fest är på lördag. Är så himla taggad på den.

Ambitioner

Den ursprungliga planen var att göra egen sushi, det slutade med att vi köpte hämtmat. Ambitionsnivån sjönk en aning. Men så länge man har trevligt sällskap och hela den biten så gör det inget. Bra söndagskväll med andra ord, bitterheten till trots. Men jag är ju bara mänsklig.

Girls run the world

Who run the world? Girls. Who run the world? Girls. Girls run the world.

Kvällens slagord.

Hade det väldigt trevligt igår, åt sjukt god mat på Stockholms bästa thai, så sjukligt gott, vill typ äta där varje dag. Efter den sinnes goda maten drog vi vidare för att förtära alkoholhaltiga drycker. Kvällen slutade på Ace där Jocke spelade. Det är ju alltid kul. Lite dans och så blev det. Jag blev lite bitter mot slutet, alla var så fula av någon anledning.

Jag använde appen "fyllekameran" igår. Man ställer in en tid, sen ringer ett alarm och den början film. 12 timmar senare spelas filmen upp. Sedan ska man tänka efter. Min insikt är att jag verkar vara skitjobbig när jag är full.

Nu måste jag plugga innan jag ska åka och ha sushikväll. Mums.

Hippt och Hurtigt

Idag har jag varit på promenad med Elin. Vi bestämde oss för att ses och istället för att ta den vanliga fikan blev det en promenad. I våra träningskläder möttes vi vid skanstull och gick sedan runt halva söder längs vattnet. Supermysigt. Fick mycket snack gjort samtidigt som vi motionerade. Nytta med nöje helt enkelt, hälsopedagogen var nöjd.

Nu ska jag försöka jobba lite på mitt PM och sedan tagga inför kvällens SINGELKVÄLL! All the single ladies. Men ingen får putta en ring on my finger, nehej. För det är ju vi girls som run the world. Kvällens ledord är alltså Singel och Stark. Förmodligen kommer det mest använda ordet vara "vi tar en till".

Dagen kommer alltså gå från hurtbulle till fyllesvin. Det är härligt med kontraster.

Molly!

Jag har ändrat mig, alla är inte värdelösa. Molly är ju jättebra. Alla andra är pinsamma.

// Tyckarn.

Idol

Är det bara jag som har blivit bitter eller är inte årets idoldeltagare mycket sämre än övriga år? Jag har inte kollat så mycket, men allt jag har sett har varit värdelöst?

Fin kväll vi har, jag och captain.

Uppror

Jag hittade i ett gammalt arkiv en konversation som jag och Tanya hade. Eller konversation är väl att ta i.

Linda: Jag ska hem och göra...
Tanya: UPPROR!
Linda: Nej... Tsatsiki.
Varför skulle jag hem och göra uppror? Its make no sense. Men så är ju Tanya lite speciell också, men jag tycker om henne ändå. Eller tack vare kanske man säger.

Inte nu, kanske sen

Egentligen saknar jag väl inte dig. Jag saknar någon. Jag saknar någon som behöver mig, någon som bryr sig om mig, någon som vill vara med mig.
Saknar att känna mig speciell. Älskad. Värdefull.

Nu för tiden känner jag mig mest ensam. Det är som att jag väntar på att allt ska komma till mig, att jag ska slippa lida, att lidandet ska vara över. Jag har lidit nog tänker jag, ta mig härifrån och ge mig någon som vill klappa lite på mig och hålla om mig de kalla kvällarna. Här och nu, inget mer lidande.

Men, jag har inte lidit nog. Jag måste vara ensam ett tag, helt ensam, för att på så sätt kunna uppskatta någons sällskap igen. Inte bara sällskap, utan en specifik persons sällskap. Vet inte bara vem eller när, men det kommer väl när lidandet är slut.

Det är sånt jag försöker inbilla mig de ensamma nätterna. Nu ler vi alla och säger, men så är det, utan det onda uppskattar man inte det goda, efter regn kommer solsken, man måste dö några gånger innan man kan leva. Så ska ni säga, medan jag viskar tyst till mig själv "det kommer att bli bra, allting kommer bli bra".

See friendship

En annan rolig grej är ju att gå in på "see friendship" med sina olika facebookvänner. Då kan man se allt man har skrivit till varandra genom åren.

Mina och Elin P:s poster till varandra handlar mestadels om morden i midsomer. På riktigt, väldigt många wallpost om det. De övriga handlade om Håkan eller Timo, eller att vi är allmänt bäst.
Mina och Elin J:s poster handlade mer om kläder vi vill köpa, kläder vi hade köpt, skor och vad vi skulle ha på oss. Eller typ "i helgen går vi ut och glömmer våra sorger" och "mitt huvud hänger inte med i svängarna idag". Och massa tjat om Grekland. Dit åkte vi ju verkligen.

Så roligt det där. Lite roligare än att plugga.

Nostalgi

Jag har börjat rensa mina lådor här hemma, så att jag slipper ta med mig allt skräp jag har samlat på mig under mina 21 år i detta hus till min lilla lägenhet.
Jag har skrivit så mycket i mina dar, så många block fulla av... skräp. Som ändå känns jättejobbigt att slänga, för att allt jag har skrivit ner representerar en del av mig, den jag var då.
Många minnen kommer fram när jag man gräver fram allt man gömt.
När jag var elva år var svaret på frågan "vad gör du om 10 år": "Pluggar till journalist och har jättemånga hästar". 10 år senare sitter jag här, utan en endaste häst. Inte pluggar jag till journalist heller, har totalt glömt bort att jag ens ville bli det.
I våra klasstidningar som vi gjorde i låg och mellanstadiet frågade vi varenda person vi intervjuade vad de tjänade. Kunde ingen vuxen säga att det inte är så PK? Jag lovar, varenda person, från rektorn till killen i kassan på konsum. "Hur mycket tjänar du?".
I min "mina vänner"-bok har jag skrivit in mina gosedjur. Vilket är väldigt sorgligt. Mina vänner skrev också in sig, men det fanns ju så många sidor, så jag skrev in mina gosedjur också. Min gosedjurshund hette Blackie. Inte heller helt PK. Hur tänkte jag där egentligen? "Hunden är ju svart, han får heta Blackie". Återigen, att inte någon vuxen sa något? O andra sidan hette de andra gosedjuren Gnäggis (en häst), Lillhästen (en liten häst) och Kurra (en ekorre). Fantasin var väl inte den bästa.

Nu ska jag sluta ha nostalgi-tripp och börja plugga istället.

så kan det gå

Halli Hallå.
Vilket fint väder vi har, såhär den första oktober. Sådär så att man kan sitta ute utan jacka och dricka kaffe. Så skönt. Dagen till ära har jag varit på långpromenad i skogen och andats in den friska höstluften. Stängde av musiken och häpnades av hur tyst det var, helt knäpptyst. #Livetpålandet.

Igår hade jag första tillfället med Europapolitik, älskar den kursen redan. Torbjörn Larsson är bara för härlig. Alla sitter och verkligen lyssnar och tar in det han säger, de spelas inte wordfeud som på andra föreläsningar.

På kvällen åt jag middag hos Jessica, det var så trevligt så, trots att det spökar i hennes lägenhet. Lite senare begav vi oss hem till Petra där en mängd trevliga människor var samlade kring lite alkohol. Ytterst trevligt. När det var dags att åka vidare blev jag dagens pensionär och åkte hem och sov istället.

Ikväll ska jag fira en av mina äldsta vänner, alltså den jag har känt längst, det är inte så att hon är 80 år. Hon har fyllt 21. Så det ska firas! Kommer nog bli superkul.

Kvällens outfit: Prästfru.