söndag 30 september 2012

och allting var så fint

Hejhej. Här lever jag YOLO-life som aldrig förr. Har en hemtenta att skriva, har jag ägnat all min tid åt den som jag skulle den här helgen? Nej. Nej, nej, nej.
Men jag har haft det så fint så, så himla fint och jag ångrar ingenting, vore det fredag idag skulle jag göra om allting igen.

Så fint allting är.

torsdag 27 september 2012

Det är kul att vara glad

Hejsan.
Den här veckan har inte varit kul, inte någonstans alls. Jag har varit stressad konstant och haft en ångestkänsla hängandes över mig hela tiden.
Men, nu är det torsdag och veckans jobbigaste dag med flest ångestmoment är över. Eller ja, inte helt, men själva ångestmomentet är över. Gick på institutionsstyrelsemöte och det gick jättebra, alla var snälla mot mig och jag gjorde inte bort mig. Seminariet gick också bra och fick, hör och häpna, beröm för min inlämningsuppgift. Hann även prata med lite kursare om hemtentan och det visade sig att alla hade ångest över den och ingen hade börjat. PUHHH. Då finns det säkert hopp för mig med.

Stressen och ångesten lär komma tillbaka på måndag igen då jag inser att jag inte alls har kommit så långt med tentan och sen lär jag ha full panik fram till onsdag. Men det tar vi då.

Nu är jag bara glad. Anledningar till glädje:

* Jag var på inspelningen av Breakning News igår, vilket var jättekul, mycket skratt och fick hälsa på Filip och Fredrik och jag blev starstrucked och fick inte ur mig så mycket mer än "det var jättekul, ni är jättebra". MEN JAG HAR SKAKAT HAND MED FILIP OCH FREDRIK WOOOP WOOP.
* Imorgon är det fredag. Tenta eller ej, fredagar är de bästa dagarna.
* Jag får finbesök över helgen. Längtar sönder och har en sån himla bra känsla i magen när jag tänker på det.
* På lördag ska jag på stand-up med jobbet, då jag har de bästa kollegorna så kommer det bli hur kul som helst.

Ja. Det är kul att vara glad. Den meningen kan ni skriva ut och sätta upp på era väggar, för lite inspiration i den trista vardagen när motivationen tryter.

Det är kul att vara glad - Linda, 2012. 

lördag 22 september 2012

Uppis

Hej hej.
Här sitter jag nedbäddad i mysfilten och har godis och te som väntar, vilket lördagsmys. Jag har nyss kommit hem från ett dygn i Uppsala. Bästa Malin och Lovisa hade inflyttningsfest i sin fina lägenhet. Det var jätteroligt och jag drack jättemycket vin och hade jättekul. Imorse ville jag dö, men det hela löste sig fint med pizza framför Eva och Adam - fyra födelsedagar och ett fiasko.
Sen spenderade jag resten av dagen på rundvandring i staden, drack lite kaffe på ett mysigt café och tittade på kyrkan och så.
Jag hann även med att träffa Axel och gästa hans korridorshem där han bjöd på kaffe. Det där med att bo i korridor är inte min grej kom jag snabbt fram till. Det var otroligt stökigt och jag ville bara städa.

Ja, hade det jättefint i Uppsala iallafall, vill åka dit fler helger i höst. Nu lyssnar jag på Beyoncé, jag har en tendens till att göra det när jag känner mig lite emotionell. Jättekonstigt och otippat, men ibland får man vara sån också.


torsdag 20 september 2012

Sen river vi ned allt det vackra

Samtidigt som jag hör mig själv säga att allting är bra, det är fint, det är ingenting alls, så pågår ett krig inne i min hjärna.
Jag trodde det var lugnt, det var över, jag hade lugnat ned mig, hjärnan ville inte längre bråka.
Hjärnan ville visst bråka. Den ville bråka, den ville inte att jag skulle få behålla den fina stunden.
Det räcker nu, nu har du haft det bra, nu har du njutit lite, är det inte dags att du förstör detta?

Sen säger hjärnan att du är för fin för mig, lite för bra för mig, jag är inte värd dig. Du gör mig för glad, varför kan du inte göra något dåligt, snälla gör något dåligt. Så jag letar fel, ett litet litet fel så kan jag gå därifrån och säga till mina kompisar att, nej, det blev inget mer med det för jag märkte att han var lite knäpp. Så blir allting lättare, så slipper hjärnan bråka och förstöra för då finns ingenting att förstöra.
Och ingen jävel når mig någonsin mera.

måndag 17 september 2012

Stressen

Idag hade jag studentrådsmöte. Jag gick dit och tänkte att jag absolut inte skulle ta på mig något mer nu, inget mer ansvar, jag hinner inte, jag stressar sönder. Jag går därifrån som nyvald representant i institutionsstryrelsen. Alltså. Linda. Vad hände där?
Åh så dålig jag är på att säga nej. Nej jag hinner tyvärr inte med det jag har redan för mycket. Hade jag kunnat säga, men istället sa jag "ja, men det låter ju jätteintressant, visst kan jag bli det". Sen blev det ett godkänt beslut.

Jag fick däremot säga nej till att vara med i redaktionen för FUF-bladet (föreningen för utvecklingsfrågors tidning). Jättejättetråkigt då det var något jag verkligen ville göra, men det får vänta till en annan termin.

Nu har jag sagt att jag inte ska planera in någonting på veckodagarna, bara plugga, jobba och träna. Sen glömde jag bort att jag har planerat att träffa Tanya imorn kväll. Men det blir bara bra, vi kan plugga så slipper jag ha ångest över det.

Åh jag vill ju ha fler timmar på dygnet.

söndag 16 september 2012

Konsten att må bra

Kurser ger min fortfarande ångest, men känner mig duktig, bra och stark när jag inte låter det dra ned mig. Liksom det är inte hela världen om jag misslyckas, ibland måste man prioritera annorlunda. Att misslyckas med en kurs definierar inte ditt värde som person och så vidare. Jättebra att få misslyckas ibland, för en person som har låtit prestationsångest styra hela hennes liv. Lägga prestationerna åt sidan och fokusera på att må bra istället. Hur bra låter inte det?

För jag mår nog rätt bra nu. Ska inte överanalysera om jag inte känner att jag mår dåligt, men jag har en tendens att göra det ändå. Verkligen ifrågasätta hur jag känner och mår. Det där med att go with the flow är inte min grej helt enkelt, allt måste ju analyseras sönder innan man kan gå i den ena eller andra riktningen.

En sak jag har analyserat sönder är framtiden, hur jag ska lägga upp mitt år framöver och efter mycket tankar fram och tillbaka så tror jag att jag faktiskt har en bra plan. Planer har ju en tendens att ändra sig hela tiden, för drömmarna och viljan förändras, men just nu trivs jag bra med den planen.

Åh framtiden, alltid lika roligt att prata om. Om jag skulle blicka bakåt istället så skulle jag säga att min helg var fantastiskt fin. Fantastiskt förträffligt fin. Fint fint fint.

tisdag 11 september 2012

lite jobbig kurs kanske

Åh vad den här kurser stör mig. För ämnet är så intressant men upplägget är så otroligt tråkigt och framförallt dumt. Ingen kommer att ha hunnit att läsa allting och gjort uppgiften bra, så alla ger upp. Boken är dålig, tar inte upp något nytt, vilket gör den till den tråkigaste någonsin att läsa. Åh jag orkar inte.
Men jag måste måste måste måste.

Jag hade en jättebra dag på jobbet. Hade minst fem skrattattacker och var så otroligt tacksam över mitt jobb under hela dagen. Trivs så bra där och är så skönt att kunna gå till jobbet och slippa pluggångest och allt sådant. Som en liten liten arbetsbubbla, med rosa moln fluffiga kanter och enhörningar.

Ja. Så bra är det. Nu ska jag läsa den där boken. Åhåhåhhåhhhuhuhyyihjkhg.

Imorgon får jag jobba igen.

måndag 10 september 2012

Idag har du varit lite duktig.

Idag har jag gjort massa bra saker. Allt utom att plugga egentligen, vilket var det jag behövde mest av allt och oj vilket ångestmoln det är över mig nu. Får läsa lite innan jag går och lägger mig så är det gjort iallafall.
Men saker att vara stolt över är att jag lagade mat. Det sker ju inte varje dag och jag lagade riktig mat, ni vet, hacka röra koka osv. Korvstroganoff med ris blev det, för det har jag varit sugen på i två veckor nu, den enda maträtten jag har varit sugen på faktiskt. Jättegott blev det och nu har jag äntligen öppnat det rispaket jag köpte i november när jag flyttade in.
Jag har även invigt gymmet, gjorde bara bort mig lite när jag inte lyckades låsa skåpet. Hur svårt kan det vara tänker ni och ja, de har gjort det till ett mindre mensa-test. Jag ser mig själv ändå som en smart tjej, hyftast logiskt tänkande, brukar inte hamna i allt för många situationer där jag verkar vara dum som ett fån. Tills jag ska lyckas låsa ett skåp alltså. Tillslut fick tanten som stod halvnaken i omklädningsrummet fråga "hehe hur går det där?" varpå jag förtvivlat brister ut "alltså jag känner mig jättekorkad, men det går ju inte". Hon erkände att även hon brukade ha problem och sedan löste vi det hela tillsammans. Jättesvårt faktiskt och det var inte mitt fel.

Själva gymmandet gick bra, jättemånga steriod-pumpade killar. Grrrrrrrr *dreglar* måste ha med mig hakklapp nästa gång. Ha.Ha.Ha.Ha. Nej. Men jag svettades som en gris och kände mig duktig när jag sneglade på tjejen bredvid som var på level 2 och jag hade level 12, sen fick jag dåligt samvete och kände ett självhat för vem gör så? Jättedåligt av mig. Hade hon däremot haft på level 15 hade jag ju tvärtom tänkt att jag var värdelös, så...
Varför måste man bedöma sin egen insats genom att jämföra sig med andra?

Det blir dagens fråga för er att filosofera över, tänkbara svar är välkomna bland kommentarerna. Nu ska jag titta lite i boken innan jag kan sova med gott samvete.

söndag 9 september 2012

ordnar

Idag har jag storstädat hela lägenheten. Sorterat i lådor som inte blivit sorterade sedan inflyttning, kollat igenom varenda litet papper, lagt i olika högar. Sorterat garderoben, tagit ut allting, vikt ihop och lagt in igen. Ordnat en första hjälpen-låda med tre olika sorters plåster, tryckförband och kirurgtejp för man vet ju aldrig.
Jag har fixat och donat och gjort det fint och bara fokuserat på att allting ska bli så fint och sen är klockan sju och jag har inte ätit på hela dagen och måste lägga mig ned i hallen ett tag.
En hel dag med frenetiskt organiserade och sorterande för att slippa att sortera i min hjärna, för där finns tankar som jag inte kan organisera.

Jag har inte pluggat.
Plugg betyder att hjärnan ska användas och i hjärnan finns alla tankar. Orkar inte med tankar.

Imorgon ska jag testa en annan strategi, att bara tokplugga och ha hjärnan öppen för smarta plugg-relaterade tankar.

fredag 7 september 2012

just because I dont say anything

Hejhej.
Jag kom hem från jobbet svinhungrig, börjar koka vatten till mina nudlar. Medan vattnet kokar upp hinner jag äta upp en halv förpackning vindruvor och nu har jag ont i magen. Så går det när man hetsäter vindruvor. Dåligt Linda, dåligt.

Annars så är det mesta i mitt liv fint, just nu har jag inte jättepanik över skolan, men det lär vara annorlunda på tisdag. Jobbet är lika fantastiskt som vanligt, mina vänner är bäst och jag har en anledning att vara glad.

Ikväll ska jag kanske dricka lite för mycket vin och kanske komma på vad det är för fel på mig och vad kan jag göra åt det.

onsdag 5 september 2012

Stressen

Jag mötte min glada granne i hissen idag, han som alltid vill prata och alltid får en på bra humör. Han frågade om mitt bokpaket under armen och på fyra våningar hann jag berätta om hur jag pluggar, har precis börjat mitt tredje år nu, vad jag pluggar och att jag dessutom jobbar 50%. När jag tillslut berättade vad jag jobbade med svarade han "oj jävlar. Du kommer ju vara utbränd innan du ens pluggat klart" "Hahaha. Ja" svarade jag då. Sen var det våning fyra och hissen stannande och jag log och sa ha en så bra dag, lycka till med allt sa han, vi småskrattade lite och jag tänkte att det var en trevlig stund i hissen. Sen tänkte jag igen. En nästintill okänd man hann på fyra våningar tala om för mig att jag lär bli utbränd snart så mycket jag har att göra och jag höll bara med.

Igår fick jag stressattack innan jag skulle sova, så då kunde jag inte sova och panikvaknade klockan fem och undrade VARFÖR HAR KLOCKAN INTE RINGT JAG KOMMER FÖRSENT. Jag var halvägs uppe när jag insåg att jag var uppe en timme för tidigt. Stressad, ja. Utbränd, inte än.

Nu har jag godis, te och kurslitteratur framför mig. Ska bara överleva denna kväll sen har jag en fin dag framför mig imorgon.

tisdag 4 september 2012

måndag 3 september 2012

Första dagen på resten av min höst

Idag var det första dagen på terminen. Första föreläsning, alla är spända och studiemotiverade. Alla utom Linda som sitter och räknar ned timmarna under föreläsningen, för snart, snart får hon åka och jobba.
Ja, ni hör själva, jag sitter på en föreläsning och längtar efter att jobba. Då är det bara fel.
Ämnet på denna kurs verkar intressant, men föreläsaren och kursansvarige, alltså mannen vi ska ha i exakt allting, är under all kritik. Har aldrig varit med om en sämre föreläsning, tillslut stod han bara där och... sa ord. Alla tittade lite oroligt på varandra och liksom, vad håller han på mig? Ska inte han vara bra på sånt här? Nej, han hade ingen koll alls på hur en bra föreläsning ska vara upplagd, eller en kurs överhuvudtaget.
Men sen har jag fått höra att just första kursen ska vara jättedåligt, men sen kommer allting bli så himla bra och roligt och alla kommer bli jättemotiverade och leva lyckliga i alla sina dar. Amen.
Vi får hoppas på det.
Men, jag får anstränga mig, bita ihop, se till att klara terminen och tänka att alla framtida arbetsgivare kommer strunta fullständigt i mina betyg och istället se till vad jag har gjort utöver mina studier, arbetslivserfarenhet osv, så satsar nu på den.

Jag hade kul på jobbet sen. Såklart.

Annan stor grej, har köpt gymkort. Gym, klasser och simhall, så bra och jättenära och alla som jobbar där har varit så snälla mot mig. Det är bra, jag behöver ett snällt gym.

söndag 2 september 2012

när det blir bra

Även om denna helg har haft en sorglig underton med många hejdån så måste jag ändå säga att den var väldigt fin ändå.
Mycket gitarrspelande, sjungande, vindrickande, samtal som varar hela natten, fina människor och en fin känsla i magen innan man somnar.

Bra hejdå till en bra sommar.

lördag 1 september 2012

Hejdå

Regnet har tagit denna stad i ett järnhårt grepp. Det har regnat konstant sedan tidigt i fredags morse. Så himla kul. 
Jag har jobbat min sista heltidsvecka på länge, för på måndag börjar skolan. Det känns faktiskt mest tråkigt, har trivts så bra med att bara jobba, ha lediga kvällar och helger. Jag trivs så himla bra på jobbet och det är så skönt att ha en sysselsättning som inte ger en ångest. Ingen prestationångest eller liknande alls, jag åker bara dit, jobbar och har kul. 
Men nu på måndag är det alltså dags för att börja plugga igen, är som sagt otaggad, men lite kul ska det ändå bli. Om inte annat måste jag intala mig själv det för annars kommer det aldrig att gå. Detta kommer bli kul Linda, du kommer tycka att allt är jätteintressant, det kommer gå så bra. 
Kommer jobba mycket under hösten också, vilket betyder att jag inte kommer att ha något socialt liv, men det gör inget, för det har varit så himla många farväl den senaste tiden. Så får jag någon helg över eller två ska jag åka till alla dessa platser som mina vänner har bestämt sig för att bosätta sig i.

Oj vad höst-deppig jag blev nu. Är nog alla dessa hejdån till människor som jag tycker väldigt mycket om och mår bra av att ha i mitt liv som gör mig lite låg. 

Hösten kommer nog bli jättefin. Dricka massa te och kaffe och fika på söder med de fina människorna som är kvar i Stockis, linda in sig i mysfilten och läsa böcker, ha på mig en av alla de tjockmyströjorna jag köpte i New York, gå promenad i höstlöv åh så fint allt kommer att bli. 

Ikväll säger jag hejdå igen. Till Eriks lägenhet, Amelie och sommaren. Kommer nog gråta innan kvällen är över.