Åren som går

Hejhej.
Ett tag sen jag skrev, men har helt enkelt varit upptagen. Erik bor hos mig en stor del av tiden och då finns liksom ingen tid eller lust att sätta sig och skriva. Jag har det bra jag.
Julen har varit här, det var trevligt och så, väldigt som vanligt. Skönt ändå att det är över. Jag gillar julen, men ganska direkt efter är jag helt redo för det nya året och vill bara se framåt. Lite där är jag nu och planerar nyår och det kommande året. Samtidigt som jag planerar inför det kommande året så blickar jag tillbaka till det året som har varit. Älskar tillbakablickar, för alltid blir så mycket klarare i backspegeln. Tid ger det mesta perspektiv och med perspektiv och distans är det lättare att se klart på allting.

Här kommer en sammanfattning av mitt 2012 som jag mest skrev för min egen del, men som ni självklart får ta del av vid intresse.
Vintern
Fy. Usch. Jag klev in i 2012 i en dvala, lite deprimerad och en ständigt påminnande panikångest. 2011 var förändringarnas år, vilket var bra, men just då, lite mer än vad jag klarade av att hantera. Jag gick in i 2012 kvar i efterskalvet av allting, men var fast besluten om att snart får det faktiskt vara bra. Snart skulle jag må bra igen. Och jag ansträngde mig verkligen, jag började träna, jag träffade nya människor, jag engagerade mig, pratade med psykolog. Gjorde mycket, men inte allt. Mådde bättre, men inte bra.

Våren
Ljuset är min bästa vän och jag mår alltid automatiskt bättre när ljuset når denna nordliga stad, även om tillfälligt. Jag började dejta igen och blev ett tag Stockholms populäraste tjej ett tag och mina nya kompisar ville att jag skulle berätta hemligheten och jag hade bara väldigt roligt. Lite för roligt, var mycket festande och väldigt lite pluggande. Det var även under våren, slutet på mars närmare bestämt som jag började jobba på mitt jobb. Kan vara det bästa som har hänt det här året, med tanke på hur mycket bra det har lett till. Jobbet gjorde att jag började må bra på riktigt igen, hade nya rutiner, tvingades att lära känna nya människor, utsättas för utmaningar och klarade allting så himla bra. Trivdes som bara den.

Sommaren
Jag började sommaren med en intensiv resa till Barcelona. Hälsade på Rudi och hade väldigt roliga dagar och nätter. Kom hem igen och jobbade resten av sommaren fram till mitten på augusti. Jag hade väldigt roligt på jobbet under sommaren, så det gjorde ingenting att jag var där varenda dag. Jobbade på dagarna och gjorde roliga saker på kvällarna och helgerna. Började få upp mitt intresse för en viss kille på riktigt, även om det tog ett tag innan jag insåg det, så var jag extra snygg varenda dag och småflörtade som bara den. JÄTTEROLIGT såhär i backspegeln. Ja, i augusti åkte jag och världens bästa tjejer till New York för den bästa resan i våra liv. Sen kom vi hem och då var det höst och jag hade haft den perfekta sommaren (minus vädret).

Hösten
Jag trodde att jag skulle bli ledsen och sakna New York jättemycket och känna att min var meningslöst när jag kom hem, men det uteblev. Har saknat New York såklart, men inte så mycket som jag trodde. För mitt liv här har varit väldigt värt att leva. Har pluggat och jobbar på som vanligt, så det är inte så himla spännande egentligen. Det som har gjort hösten så bra är att de sista dagarna när vi var i New York insåg jag att jag nog faktiskt på riktigt tyckte om killen som jag precis innan vi åkte hade varit så förvirrad mot. Så var jag där i New York och allting föll på plats och jag ville ringa där och då och säga att när jag kommer hem ska vi ses, för jag vill så gärna träffa dig nu. Det gjorde jag självklart inte, för tänk om han inte alls känner så. Men vi sågs, helgen efter vi kommit hem, och han kände ju visst samma sak. Sen har vi hängt ihop ganska exakt hela hösten och varit ifrån varandra som mest en vecka (det var hemskt) och allting annat runt omkring spelar lite mindre roll, för jag är så lycklig ändå.

Man kan säga att mitt år började på botten och slutade på toppen, hur bra kommer då inte nästa år bli? Har redan så mycket roligt planerat.

2012 - Höjdpunkter
* Alla de fantastiska människorna jag har lärt känna. Har fått så många nya vänner det här året, vänner som jag inte kommer att släppa i första taget. Är så himla glad att de har blivit en del av mitt liv.
* Resorna. Barcelona två gånger och New York. Väldigt nöjd på den fronten.
* Kärlek. Ja ni fattar
* Min personliga utveckling. Jätteklyschigt, men jag tror inte att jag någonsin tidigare har mognat såhär mycket på ett år tidigare. Inbillar mig dessa dagar att jag är 25 år och inte 22, för det känns som min mentala ålder.
* Bra mest fest ändå. Inte att glömma. Har ju haft det festligt också.

Världens roligaste grej

Världens roligaste nyhet:
Jag ska till Indien i februari och volontärarbeta. Alltså glädjen när jag fick beskedet?!? Blev helt skakig och klarade inte av att läsa klart och var tvungen att skrika på Karin (jag var på jobbet) och sen fick jag lugna ned mig för att kunna ta in all information.
Jag ska alltså till Indien för att där arbeta som volontär. Jag kommer inte att bygga barnhem eller så, utan projektet handlar om kvinnlig utveckling och förbättra kvinnors makt i samhället. Det var det som var mitt förstahandsval när jag sökte och jag är så himla glad över att jag fick en plats på det projektet.

Så himla glad.
Och jättejättenervös. HUR kommer jag klara mig? Åka helt själv. Flyga helt själv. Äta indisk mat, bli magsjuk. Dålig hygien och smutsigt och så vidare.
Saknaden av Sverige.
Jag kommer bara vara borta i en månad så kommer nog inte hinna sakna Sverige så mycket, men däremot kommer jag hinna sakna Erik, min familj, Erik, mina vänner och Erik. Och nu började jag gråta.

Erik får följa med. Så blir det. Det blir nog bäst så.

Vegetarianen

I fredags när jag var och åt middag med mina kollegor sa Maria förskräckt till mig "men Linda, det är ju salami i din pasta!". Jag tittade på henne lite konstigt och sa "jo, jag vet, jag beställde ju det...". Varpå hon chockat säger "men, jag har alltid trott att du är vegetarian". 

Tokiga Maria tänker ni nu, men faktum är att samtliga runt bordet höll med om att jag hade en vegetariskt aura. Folk förväntar sig att jag ska vara vegetarian helt enkelt. 

Det är jag alltså inte. Jag gillar korv (ja), salami (korv igen), hamburgare, bacon och kan även uppskatta en bra bit kött. Så nej, jag är inte vegetarian. 

Däremot har jag tänkt tanken att bli vegetarian, i våras var jag det i två veckor iallafall. Det var nog mest en del av min "vem är jag"-kris, men även en vilja att bli en bättre medmänniska. En medmänniska till jorden tänkte jag främst på, för det är så mycket bättre för klimatet och miljön att äta vegetarisk kost. 

Ja, men sen så gillar jag animaliska produkter och under våren hade jag noll aptit så kände att det inte var läge att sätta restriktioner på vad jag fick och inte fick äta.

Nu har jag återigen detta i tankarna, sen jag dels fått höra att det förväntas att jag är vegetarian samt att min kille tjatar ganska mycket om köttets klimatpåverkan. 

Så det är helt enkelt dags igen för mig att bli mer vegetarisk. Inte helt och hållet, för som sagt, jag kan inte ha sådana restriktioner. 

Men jag tänker, att endast äta animaliska produkter ett fåtal gånger i veckan och resten vegetariskt. Det är ju en bra kompromiss. Viktigt att det är animaliska produkter också, för säger man bara "jag ska inte äta kött" är det lätt att sitta där med sin leverpastejmacka bara för att man inte ser det som kött. 

Ja, det är min plan. Kanske mitt nyårslöfte? 

Kommer nog inte bli svårt att hålla om jag fortsätter att hålla ihop mer Erik (som jag såklart kommer). Erik - miljökämpen. Trädkramaren. Moder jords försvarare. Klimathotets största fiende. Det är min kille det. 

oh its cold outside

Hejhej!
Redan torsdag igen. Veckorna går så sjukt fort nu för tiden. Hinner inte med alls.
Den här veckan har vintern levererat på riktigt. Det började i måndags med ett strömavbrott som berörde hela södra Stockholm, inklusive mig. Jag hade inte alls fattat att alla var berörda utav strömavbrottet, utan var bara arg för att inte tunnelbanan gick. När jag väl kom till Bandhagen möttes jag av inget annat än mörker och då började jag förstå hur det gick till. Det var ändå ganska mysigt utan el, även om jag hade lite panik och var hungrig, så var det ändå mysigt att tända ljus och ha kvalitetsmys-tid, för det fanns ändå inget annat att göra.
Igår fortsatte vintern med sina påhitt och det resulterade i trafikkaos. När jag skulle åka från jobbet kändes det som att jag skulle ut på ett stort äventyr. Det var dock inte så krångligt, då jag skulle hem till Johanna, som är bosatt på Övfre och dit gick det att ta sig utan problem. Min kära mamma kunde dock inte ta sig hem, inga bussar gick till Haninge och efter ha suttit i två timmar på ett stillastående pendeltåg fick hon åka hem till mig istället. Så jag hade pyjamasparty med Mamsi igår, mysigt värre.

Ah. Nu ska jag plugga resten av denna dag, ta fram material som jag kan skriva ut imorgon på biblioteket. Har bibliotekslektion och får gratis utskrifter, så det kommer att utnyttjas.

Nu ska jag dricka kaffe och få lite liv i lillhjärnan.

Hejdå.