tisdag 31 januari 2012

Impulsiva handlingar

Idag har varit en väldigt bra dag. Solen lyste så vackert över taken när jag drog upp rullgardinen imorse och jag tänkte "nu kommer det vara skitkallt ute". Det var så sant.
Efter att ha njutit av vintermorgonen från min varma lägenhet så åkte jag in till SU för att gå på Studentrådets årsmöte, som jag lite spontant bestämt mig för att gå på kvällen innan. De verkade vara så trevliga och sa att de behövde mer folk från IR och jag är ju inte den som är den.
Väl där blev jag varmt välkomnad och under själva mötet råkade jag även bli sekreterare. Som ytterligare en impulsiv-handling.
Så ett spontant möte senare så har jag tagit på mig ansvar för ett helt år framöver. Bra Linda.
Men det är faktiskt jättebra, har tänkt att engagera mig mer och nu har jag verkligen möjlighet att göra det. Styrelsen verkar dessutom vara ett skönt gäng så det blir nog jättekul.

Efter skolan mötte jag upp Malin och fikade på Saturnus där vi delade på världens största kanelbulle. Huuh, så goda, men ack så stora. Nästa gång får vi bjuda mer fler så att bullen tar slut.
Ytterligare en impuls grej som hände idag var jag att köpte keso. Alla älskar det så då borde även jag. Åt det till min supergoda tonfisksallad och det var ju supergott. Det där med impulsköp kan vara bra grejer ibland.

Nu måste jag diska, har skjutit upp det hela kvällen. Varför Linda, varför?

söndag 29 januari 2012

grina

Idag har jag varit hemma hos min lilla familj och snyltat mat och sånt som man gör på söndagar. Hängde rätt mycket framför tvn, vilket jag gör där, för jag har ju ingen egen tv. Detta resulterade att jag har gråtit vid flera tillfällen idag. Första gången när jag kollade på Wild Kids, när lejonen vann. De hade inte vunnit en enda tävling också vann de och barnen blev ju så glada. Om man inte blir rörd av det så vet jag inte vad. Sen såg jag de sista 10 minuterna på Sofias Änglar. Störtgrät. Det var helt hysteriskt, kunde inte sluta.
Den sista gråtattacken kom när jag läste SvDs artikel om First Aid Kit och de beskrev hur hyllade de blivit. Jag blev jätterörd och liksom stolt på något konstigt sätt. Tårarna rann lite långsamt ned för kinderna och jag undrade som vanligt vad det är för fel på mig.

Igår skrattade jag mest dock. Efter middagen åkte vi hem till Jessica och spelade TP. Man borde spela in konversationerna som man har när man spelar spel, man säger de mest dumma sakerna då. Jessica stod för den gulligaste felgissningen.
Jag(ger ledråd): Vad är det som ger oss människor värme?
Jessica: Kärlek!

Det var tänkt att vara solen, men Jessica hade inte fel för den sakens skull. All you need is Love som Beatles sjunger.

Med dessa filosofiska ord önskar jag er alla en god natts sömn och en bra vecka!

lördag 28 januari 2012

Hello

Här sitter jag i mysoutfit och knaprar på chips och choklad. Det är det godaste, att blanda chips med choklad. Jag äter sällan chips, men när jag är bakis så finns det inget godare.
Anledningen till bakfyllan lyder som följer.
Jag och Elin var på Pingisfest hos Elins kompis. De bor i studentlägenheter där de i källaren har pingisbord. Så vi spelade pingis och drack öl. Det var väldigt roligt och jag blev bara bättre och bättre under kvällens gång. Vilket inte är logiskt med tanke på att under kvällens gång ökade även alkoholhalten i min kropp.
När vi kände att vi spelat färdigt så gick vi till GIH där det var pub. I och med att ölen bara kostar 20kr så blev det några öl till. Vi dansade och hade hur kul som helst. Sen försökte jag prata och förstå danska, gick mindre bra.

Jag mår ändå bättre än vad jag borde med tanke på all den alkohol som förtärdes. Bevis på att jag fortfarande är ung kanske. Fast å andra sidan känner jag för att stanna inne ikväll och kolla på morden i midsomer och bara mysa. Det ska jag självklart inte, jag ska äta middag med Robin och Tanya. Det blir nog också kul.

fredag 27 januari 2012

FUN FUN FUN

Friday friday!
Idag har jag haft seminarium, det gick bra och så, förutom när det blev lite dålig stämning i våra små grupper. Min diplomatiska sida mådde riktigt dåligt över den dåliga stämningen och försökte få de att komma överens, men ingen ville lyssna. "Men, det där är ju inte teoribyggande, det är ju teoristödjande" "jo det stämmer ju överens med teorin" "ja, fast det är inte teoribyggande" "fast jag tycker vi ska ha med det iallafall".
Och där sitter jag och känner att båda har rätt, för det var inte teoribyggande, men teoristödjande och det gick bra att ha med teoristödjande också. Så mycket ilska, för så liten nytta.

Jag har även hämtat ut ett paket från HM med kjolen jag beställde. Den var tokstor. Jättelång, fast det stod kort. Sjukt stor i midjan. Vet inte om det är värt att ens beställa mindre storlek då den var så otroligt mycket för stor. Det var lite tråkigt, såg fram emot att ha på den ikväll.

Dagens i-landsproblem. Men fashion är ju viktigt. Fick idag höra att jag hade snygg outfit, då blev jag glad. Speciellt med tanke på att den bestämdes på ca en minut och byxorna kostade 40kr. Det är då man inte ska säga "åh tack, byxorna var jättebilliga" har jag fått lära mig. Det är tydligen lite nedvärderade att hela tiden tala om hur billiga kläderna man har på sig är. Det räcker med att de är snygga, man behöver inte tala om att de var billiga också.
Men 40kr, vilket fynd! Jag måste låta världen få veta.

Nu ska jag göra något viktigt och ikväll ska jag dricka öl samt spela pingis. Jag är väldigt dålig på att spela pingis, men det där med öldrickande är jag lite av en expert på. Kanske ska tävla i det istället?

torsdag 26 januari 2012

ibland ska man bara vara tyst

HEJSAN!
Jag har egentligen inte så mycket roligt att säga, så jag borde kanske bara vara tyst.
...
Men så fungerar ju inte internet, det är meningen att alla som vill höras ska kunna höras och nu kanske jag vill berätta saker som inte är särskilt roliga, så, here we go.
Idag har jag tvättat. Det var meningen att jag skulle tvätta, men då jag låg och sov då så blev det inte så. Jag hade tur att det var ledigt under dagen, så jag har tvättat iallafall. Dock är inte torkskåpet särskilt bra om jag ska vara ärlig, kläderna blir inte helt torra. Så nu har jag gjort om hela lägenheten till ett torkrum och har tröjor som gardiner. Mycket tjusigt om ni frågar mig.
Jag har även betalat räkningar och sådant, väldigt vuxet. En riktig vuxendag med andra ord.
Jag tänkte avsluta denna vuxenhet med att försöka sova på anständig tid. Vilket då är innan klockan 12. Hoppas hoppas att jag lyckas. Nu känner jag dock att jag får press på mig och kommer därför med största sannolikhet att få någonslags prestationsångest för att kunna somna i tid och då kommer det självklart inte att gå. Det är lite så jag funkar. Varför göra det enkelt för sig, när man kan krångla till det? Lite så tänker min hjärna.

Som jag diskuterade med en vän, när man går på massage, alltså riktig som man betalar för (ej happy ending) så känner man sig aldrig riktigt avslappnad. Inte för att jag brukar gå på massage så ofta, men när jag har gjort det så blir jag alltid så besviken för att jag inte har blivit så avslappnad. Det är som att jag vet att "nu måste jag slappna av" och då går det inte. En liten mental spärr som sätter sig och hindrar.

Ja, lyckas jag inte somna kan jag alltid grubbla på den stora frågan: vad är det för fel på mig? Kan vi inte alla komma överens här och nu att det är ödets fel alltihop. Och lite stjärntecken också.

onsdag 25 januari 2012

King of the world

Hejjjjjj.

Här sitter jag i all min enkelhet och knaprar på något billigt godis som jag köpte av misstag.
Idag har jag varit i skolan och gjort grupparbete, det gick riktigt bra och vi blev riktigt nöjda tillslut. Efter det åkte jag till Odenplan och mötte Linn och Adrian. Det var väldigt spontant och även väldigt trevligt. Vi fikade och åt sushi. Sen sa vi hejdå, det här var kul, det får vi göra igen, om ett halvår eller så.
Andra gången på två veckor, nu får det ändå vara nog med farväl. Jag blir ju så ledsen.

Igår klippte jag håret. Väldigt kort. Madeleine var så glad över att jag skulle klippa det ordentligt och hon var mer exalterad än jag var. När jag var färdig sa hon "Men guuud så snyggt det blev, verkligen skitsnyggt! Du blev också nöjd va?"
Det är så bra att hon blir nöjd över sitt eget arbete, men det blev verkligen bra, jag är supernöjd. Ny frisyr, nytt liv, lite så tänker jag.
Så nu är jag en ny glad och lycklig människa.

Lyssnar på övrigt på First Aid Kits nya platta och herre, det kan vara det bästa som har gjorts. Så himla bra. Jag blir arg om ni inte lyssnar på den. Gör det. NU.

måndag 23 januari 2012

Hilarious

Om ni känner för att skratta så är ett hett tips att läsa denna blogg.
http://www.aveny.se/jesper-salen/
Så enkel, men ack så rolig.

When I'm around you it's kinda feels like I'm on drugs

(not that I do drugs. Unless you do drugs, in which case I do them all the time. All of them)

Halli hallå.
Jag får inte säga så längre för Tanya, det går inte ihop med mitt vuxenliv. Men å andra sidan var jag på 18-års ställe och fjortisklubb i lördags, så jag antar att jag kan göra en massa som inte går ihop med mitt vuxenliv.
Idag har jag varit i skolan hela långa dagen, har jobbat med grupparbete och haft föreläsning. Det är en tjej i min grupp som är erasmus student från Ungern och hon läser på svenska. Vi var liksom "hur många år har du bott i Sverige?" och hon "i en vecka bara".
Skulle jag åka till Ungern och plugga tvivlar jag starkt på att jag skulle prata någon Ungerska överhuvudtaget efter en vecka. Så imponerad.
Jag imponerade även mig själv idag, då jag var och tränade efter skolan. Slavade på löpbandet och svettades som en gris. Svettades som en gris på en varm sommardag. Svettades som i en gris, en varm sommardag, i solen, i Australien.
Ni fattar.
Nu efteråt tycker jag självklart att det var värt det och jag känner mig nöjd.

Nu ska jag lägga mig och jäsa i sängen.

söndag 22 januari 2012

Winter wonderland

Just nu befinner jag mig i ett snötäckt bandhagen. Snön har öst ned hela dagen så nu är allting vitt och det är supermysigt. Vintermyset kom en månad för sent kan jag känna, jag var helt redo för vår, men nu är det som det är och det är bara att inse att lite snö på träden ändå är fint.
Snö är fint att titta på, men att gå på promenad när det snöar hysteriskt mycket är inte att rekommendera. Jag gjorde nämligen det lite tidigare idag och det slutade med att jag fick titta ned i marken hela tiden för att inte få snö i ansiktet.

Nu ska jag läsa lite artiklar, dricka lite grönt te och äta mörk choklad med havssalt (to die for).

XOXO
Gossip Gurl

lördag 21 januari 2012

Lie to me and say

Den här låten är min favorit "jag har ångest och vill lyssna på någon som känner samma sak så känner jag mig mindre sjuk". Då lyssnar jag på den här och skriker med. Så himla mycket ångestlåt. Cause I swear that I'm dying, slowly, but it's happening.
Egentligen är de flesta Bright Eyes låtar rätt bra ångest-låtar. Förutom den senaste plattan som var ganska glad. Vilket han tydligen fick rätt mycket skit för. Man vill ju lyssna på musik som beskriver ens ångest.
Iallafall, jag älskar Bright Eyes och den här låten. Lyssna på den nu och känn min ångest.

social awkwardness

Igår kväll åt jag middag hemma hos mitt finaste ljushuvud. Hon bjöd på lyxig kycklingwok. Det var supergott. Vi drack även lite vin och sådant som man bör på en fredagskväll. Efter ett tag begav oss in mot stan, mot självaste Underbara bar. Där lyckades Elin få vakten att tro att hon var jättefull. Egentligen var hon ganska nykter, det blev vara ett missförstånd. Hysteriskt roligt om ni frågar mig.
Efter ett tag kom Elin J även dit, vilket var en ren slump, vilket gjorde det hela ännu trevligare.
Kvällen avslutades på Mcdonalds där jag fick infall att köpa dipp. I och med att jag inte har någon skam i kroppen ska jag nu berätta hur det gick till.
Jag: Hej! Jag ska köpa pommes frites. Hur mycket kostar de olika storlekarna?
Killen i kassan: (småler åt min roliga uppsyn) Liten 14, mellan 17 och stor 20.
Jag: Aha... Och hur mycket kostar en dipp?
Killen: 6 kr.
Jag: Okej... Då tar jag... (här är en otroligt lång väntan och jag känner att jag får panik för att jag inte kan bestämma mig) Jag tar en STOR! Och en dipp!
Killen: Okej, vad för dipp vill du ha?
Jag: Herregud. Ta en sån där... (jag har ingen aning om vad det finns för dippsåser) OSTSÅS!
Killen: En cheddar alltså.
Jag: JA!

Sen blev Elin besviken för att jag köpte cheddar när det tydligen är vitlök som gäller. Det var sista gången jag spontanköper dipp alltså.
Fick även höra en mycket annorlunda komplimang igår. "Om du råkar ut för en jättehemsk olycka och hela ditt ansikte blir förstört så kommer du fortfarande få killar för att du har så vackra ögon".
Aaaaww. Det varje tjej vill höra.

En jätterolig kväll var det.

torsdag 19 januari 2012

En liten rolig sak

Känslan som uppstår när man gång på gång har facerapat Tanya men inser att hon "onlyme" inställt på personer som ser hennes uppdateringar.
...
Det var verkligen bra facerapes också, flera gånger. Jag satt och undrade varför ingen likeade eller kommenterade. Så har den jäkeln ställt in så att bara hon kan se uppdateringarna. Då har man blivit facerapad för många gånger kan jag känna. Tydligen så var det ett misstag, Tanya visste inte ens om själv att hon hade de inställningarna.
Men nu gott folk kan alla se, så facerapa på!
En gång ändrade jag och Tony hennes språk till arabiska, hela sidan blev helt bakvänd. Det var hysteriskt roligt, ända tills Tanya gjorde samma grej på mig.

Hehe. Vi är då sannerligen barn av vår tid.

BTW, har glömt att berätta värsta grejen. Jag såg en kändis i tisdags. En snygg-kändis. Jag och Tanya gick på götgatan, det var mörkt och kyligt. Jag såg en mörk figur komma gåendes emot oss, jag tänkte inte mer på det förren han var en meter framför oss. Jag såg då vem det var, jag försökte kolla lite diskret, våra blickar möttes och kollade självklart bort för att det skulle verka som om jag inte kollade. När han gått förbi kollade jag och Tanya på varandra, jag förstod att hon också hade sett honom. Vi gick ytterligare två meter och tillslut kunde jag inte hålla mig längre. "DET VAR GUSTAV SKARSGÅRD!!!!!" Halvskrek jag i min allra flickpipigaste röst.

Gustav Skarsgård. Hur mycket vill man inte ingå i äktenskap med honom egentligen? Han var snyggare i verkligheten än på bild till och med.
Så nu ska jag skapa ett fejk-facebook-konto med hans namn så att det kan stå att vi är gifta, precis som jag såg att den 12-åring jag har på facebook har gjort med en kille i One Direction. Linda <3 Gustav.

XOXO
Gossip Girl

onsdag 18 januari 2012

Lil Wayne och T-pain

Igår hade jag och Tanya en klassisk Tanya och Linda kväll. Eller T-pain och Lil Wayne som vi numera kallar oss. Tanya har börjat leva ett nyttigt liv och även jag går i dessa tankebanor. Därför fick vi (jag) världens godis cravings. Tanya cravade kladdkaka och så var det med det nyttiga livet. Jag ångrar ingenting.
Idag har vi däremot tränat, så det var ju ändå plus.

Ikväll ska jag på avslutning för mentorskapsprogramet, ska ju bli spännande. Nu när jag tänker efter har jag lite halvt bråttom, jag är fortfarande hos Tanya och oduschad. Fräscht.

måndag 16 januari 2012

Shoo bre

Jag tycker att alla ska kolla på denna trailer till filmen Shoo Bre som har premiär i februari. Jag läste boken när jag var typ 16 och tyckte att den var jättebra och nu kommer det alltså en film. Som också verkar jättebra! *Smygreklam*
Okej, hade jag haft en känd blogg hade kanske genomslagskraften varit större, men ändå. Kolla på den och gå och se filmen sen.

If I had only told you so

Idag har jag varit på introföreläsning för IR-kursen. Det var inte så spännande, de tjatade mest om allt praktiskt som hur hemsidan fungerar. Där satt jag och undrade vad jag gjorde där. För jag vet ju allt sånt redan.
Sen åt jag lunch med Sanna i några timmar vilket var ypperligt trevligt.
Dagens stora händelse är ändå att jag har köpt mig ett gymkort. Så nu är det bara att börja träna. Jag har inga ursäkter, det är bara fritt fram att bli hurtbulle.

Idag är jag dock sjukt trött, lite för att min nattsömn var under all kritik.

Ja, lite så är det med mitt liv. Inte så spännande. Måste se till att något kul händer så att jag skriva om det, annars får jag väl börja hitta på historier.

Flum

Jaha, här ligger jag och är vaken och gör allt för att slippa sova. Kul att jag ska upp om några timmar. Ett steg i att bli hälsosam är just att få bättre sovvanor. Sluta vara rädd för att sova och gå och lägga sig i tid. Den ena går inte utan den andra känns det som.
Det är roligt det där med hälsa, när jag sa att jag tänkte bli hälsosam detta år fick jag höra "men herre du är ju super hälsosam redan!". Det kan jag ju verkligen inte hålla med om, men det verkar finnas någon allmän uppfattning om att mina klena armar tyder på god hälsa. Jag själv går runt och känner mig ohälsosam, mycket för att jag har svårt med bra rutiner och kontinutet. Den enda riktigt hälsosamma rutinen jag har är väl att jag äter bra frukost varje dag och går på promenad nästan varje. Utöver det har jag många brister, som tydligen inte är så tydliga hos andra. Men sen är det ju alltid så att när vi ser på andra ser vi bara de goda sidorna, gärna de som vi själva inte har också tänker vi "hon har det så bra".
Man blir aldrig nöjd helt enkelt. Men, jag hoppas att kunna bli nöjdare och hälsosammare. Kanske ska starta med att sova.

söndag 15 januari 2012

there is no such thing

Jag hade en himla trevlig kväll igår. Den började på en indisk restaurang med massa trevliga människor, åt supergod mat och hade det jättemysigt. Efter det blev det lite barhopping, även det väldigt roligt. Det blev en väldigt lyckad kväll helt enkelt.
Idag har jag inte gjort så många knop, har varit hos föräldrarna och ätit mig mätt och jäst, vilket är sådant man gör på söndagar skulle jag tro.

Imorgon börjar jag en ny kurs, internationella relationer, det ska bli spännande. Jag kommer ihåg hur nervös jag var inför första dagen på Statsvetenskapen, vilket var helt onödigt. Alla jag pratade med den dagen hade jag noll kontakt med resten av terminen. Och ingen brydde sig om vad man hade på sig.
Så imorgon kommer jag väl ta på mig något varmt och skönt och se lite glad ut så kanske någon stackare kommer prata med mig ändå.

To Do nästa vecka: Köpa gymkort. Det är dags nu. Jag kommer inte få muskler och bra kondition av mig själv bara sådär.

Nu ska jag dricka te och kolla på Morden i Midsomer på SVTplay. Jag är inte coolare än så.

lördag 14 januari 2012

ah.

Tinker Tailor

Igår fick jag äta min efterlängtade hamburgare. Jag och Jessica gjorde egna och det blev hur gott som helst kan jag tala om. Vi var även på bio och såg Tinker Tailor Soldier Spy. Hur bra som helst, jag satt typ och rös hur bra den var. Så snyggt gjord. Jessica däremot, hon somnade. Men jag tyckte iallafall om den. Med andra ord bör Linn inte se den...

Idag har jag fikat med Elin ungefär hela dagen. Det har varit jättemysigt. Sen var jag och handlade lite på Lidl också. Har tänkt att göra det i två veckor nu, så äntligen fick jag det gjort. Kanske jag kan börja äta lite vettigt nästa vecka.
För nästa vecka börjar mitt nya liv, då jag kommer att må bra, vara duktig, vara stark och bli tränad. Allt på samma gång.

Så bra allting kommer att bli, en vacker dag.

torsdag 12 januari 2012

Pinsamt.

Idag gjorde jag en ny ganska så fasansfull upptäckt. Jag har blivit helt socialt inkompetent. Jag har helt enkelt glömt bort hur man beter sig som normala människor.
Mitt möte med killen som skulle köpa mina böcker var mycket, mycket pinsamt. Sådär pinsamt att jag tänker "nu glömmer vi det här och talar aldrig om det igen" men ändå bestämmer sig för att blogga om det. Jag ser det lite som min uppgift att skriva om mina pinsamma och lustiga händelser, så kan jag må lite bättre, för att även om det var otroligt pinsamt så kanske det iallafall roade någon där ute.
Anyho.
Bytet mellan böckerna och pengarna gick snabbt och smärtfritt. Sen försökte vi småprata lite lätt. Det var otroligt stelt.
Han: Så du läser som kurs eller program?
Jag: Jag läser kurser, du då?
Han: Jag ska läsa Polkand.
Jag: Jaha, vad kul... Det blir nog roligt.
Han: Ja, jag hoppas det.
Jag: Ja...
Han: Mmm...
Jag: Men... Lycka till med läsningen och allt.
Han: Detsamma!

Sen står vi där och ler ett litet tag och helt plötsligt märker jag att jag har börjat gå därifrån mot biblioteket. Utan att säga hejdå eller någonting, jag började bara gå. När jag märker hur otroligt dumt det är så är det redan försent, jag kan ju inte vända mig om och ropa "Hejdå". Istället viftar jag lite mot biblioteket för att visa att det är dit jag är påväg och tänker "awkward awkward awkward" för mig själv.

Herregud. Hoppas att jag aldrig ser honom igen, han måste tro att jag är störd på något sätt. Han har väl inte helt fel då.
På måndag börjar jag en ny kurs med nya människor, det kommer nog gå jättebra för mig att träffa nya vänner. Säkert jättebra. Jag som har så bra social skills. Det kommer säkert sluta med att jag ropar "HEJSAN! Vem eeer nii?" till varje människa jag ser.
Alltså kommer jag sluta såhär:

Hamburgare och sånt

Halli Hallå.
Igår sade jag farväl till Rudi, som jag inte kommer att se igen förren typ Juli. Jag sa även hej till hans gitarr som jag ska ta hand om medan tiden. Lite plus minus noll kan man alltså säga.
...
Nej. Jag kan köpa en egen gitarr, jag vill mycket hellre att Rudi ska stanna i Stockholm.
Men. Nu är det alltså Barcelona som gäller. Vilket ger oss andra en ypperligt bra anledning att åka till Barcelona. Allt ont för något gott med sig.

Idag har jag sålt lite gammal kurslitteratur. För de pengarna köpte jag ny litteratur. Living the dream alltså. Men det var ju ändå ekonomiskt och duktigt av mig att sälja lite böcker. Bra Linda!

Idag såg jag på How I met your mother, avsnittet där de letar efter The best burger i New York och jag har sedan dess varit groteskt sugen på hamburgare. Som tur är ska jag äta middag med Jessica imorgon och jag övertygade henne om att vi skulle göra hamburgare. Längtar...
På tal om the best burger, så kan jag säga att den bästa hamburgaren jag någonsin ätit och troligtvis kommer att äta var den jag köpte på en grekisk hamburgerkedja på tågstationen i Thessaloniki som jag sedan åt på tåget mot Aten. Så himla god. Den kanske blev godare än vad den egentligen var då det var den första riktiga maten jag ätit på ungefär ett dygn (hade åkt tåg så länge) så jag var sjukt hungrig. De första tuggorna kastade jag i mig, glad att få se mat. Sen märkte jag hur sjukt god den faktiskt var. Vi började kolla på varandra och någon sa "åh gud så gott" och vi andra instämde. Förutom Tanya som aldrig håller med. Men vi andra åt och bara njöt.
De hamburgarna som Tony gör är för övrigt to die for. De är de näst godaste jag har ätit, sjukt goda är de.
Nu blev jag bara ännu mer sugen på hamburgare. Typiskt.

tisdag 10 januari 2012

Det löser sig

Jag ringer till min kära mor för att berätta om allt skit som har hänt mig. Hon lyssnar och är förstående, sådär som en bra mamma är. Innan vi lägger på säger hon: Linda, lyssna på Timbuktu; Det löser sig.

Min mamma fastnade för Timbuktu under den senaste säsongen av Så mycket bättre och hans positiva livsåskådning.

Det löser sig, ja det ordnar sig, som Timbuktu skulle ha sagt.

Skit

Jag skulle verkligen skulle vilja skriva något positivt och glatt. Något roligt, genomtänkt och humoristiskt. Som får er läsare att bli glada och varma inombords. Kanske något som får er att skratta till lite lätt. Det skulle jag vilja skriva.

Men, mitt liv verkar vilja lite annorlunda. Ingenting går bra för tillfället. Allt går jättedåligt. 2012 levererar verkligen. Levererar skit, rätt ner på mig. Det är som om de har missat att jag hade världens skitår förra året och liksom "men den där Linda, borde det inte vara dags för att hälla lite skit på henne nu?" Också gör de det, i mängder. Inte bokstavligt talat alltså, men det förstod ni nog.
Men, nu säger jag ifrån. Det räcker nu. Det räcker med skit nu. Jag orkar inte längre med att allting ska gå pissdåligt hela tiden, jag vill bara att någonting ska gå lite bra.

TACK.

måndag 9 januari 2012

Linda tvättar

Idag har jag tvättat. Att tvätta som nyligen hemifrån flyttat är inte vilken liten vardagssyssla som helst, nej det är en ganska stor grej.
Det var andra gången jag tvättade sedan jag flyttade hit. Jag trodde att denna gång skulle jag självsäkert åka ned till källaren och klampa in i tvättstugan och riktigt visa med hela mitt kroppspråk "nu är det jag som ska tvätta".
Men icke. Likt en osäker liten lämmel kröp jag försiktigt ut ur hissen och tassade mig fram till den stora porten. In med nyckeln, tänder lampan och... det är ingen där. Jag börjar bete mig som en vanlig människa och låtsas som att jag vet exakt vad jag håller på mig. Ni vet, trycker lite på knapparna på maskinerna på måfå, läser inte så noggrant på instruktionerna och står med örat tryckt mot maskinen och undrar "ska det verkligen låta så".
Men skräcken över att någon plötsligt ska öppna dörren och fråga "VAD tror du att du håller på mig?" lämnar mig aldrig. Tänk skammen om någon kommer och säger "men sådär använder man inte den maskinen, nu är den helt förstörd, du är skyldig oss 50.000" eller ännu värre "har du verkligen tagit bort luddfiltret?" eller det absolut värsta "men, det är ju jag som ska tvätta nu, du har snott min tvättid".
Tänk er. Jag skulle aldrig mer kunna tvätta, så jag skulle antingen låta bli att ha rena kläder eller börja tvätta hos kemtvätt. Vilket skulle ruinera mig, vilket skulle leda till att jag inte hade råd med några nya kläder, eller att tvätta dem. Så i slutändan skulle jag ändå gå runt och vara smutsig och se lite hemlös ut. Allt bara för att jag råkade sno någons tvättid.
Nej herregud. Nu gick allting jättebra och det är ett jättebra bokningssystem som gör det omöjligt att sno tider. Luddfiltret är jag jättenoga med, man har ju sett hur arga lapparna kan bli. Så än så länge har tvättandet gått mycket bra, så nästa gång kanske jag kan ta lite säkrare steg mot tvättstugan.

söndag 8 januari 2012

Filosofi

Det här har varit en såndär helg som jag inte har velat träffa några människor alls. Inte gå ut, inte ha kul, inte vara trevlig. Hur roligt det än må vara så behöver man ibland bara lite tid för sig själv. Lite tid för sig själv kan lätt bli lite för mycket tid med sina egna tankar och ens egna tankar vill inte alltid ens bästa.
Så efter en helg av djupt filosoferande med frågor som "vem är jag" och kanske framförallt "vad vill jag" så känner jag mig någorlunda redo att börja året på riktigt. Alltså, börja på allvar, vara duktig sköta sig, sätta upp mål och handlingsplan och bli den jag vill vara. Vem det nu än är. Har inte riktigt kommit fram till något bra svar där ännu, men det är sådant som kan justeras under resans gång.

Hur som haver så känner jag för första gången på mycket länge något slags inre lugn, det är något som säger mig att allting kommer att bli bra.

torsdag 5 januari 2012

I need the darkness, someone please cut the lights

Igår var hela gänget samlat, cirkeln var sluten, vi var tillbaka där vi började och alla bitar föll på plats. Ett år senare och jag är så glad att jag har lärt känna er och är så ledsen över att cirkeln är sluten endast för rivas upp. Nu är jag överdrivet emotionell igen, för att det är inte alls så, det blir bara en liten paus och i sommar kommer vi hänga i en park igen, allihopa och allting kommer vara bra igen.
För det är faktiskt ohyggligt trevligt med spontana sleepovers med spel långt in i natten och pannkaksfrukost.

För övrigt så har det gått 5 dagar av det nya året och jag har fortfarande inte tagit tag i mig själv. Tänker fortfarande att det är en fas som går över snart, väldigt snart.

onsdag 4 januari 2012

Om alkohol

När jag låg och var klen hemma hos föräldrarna så råkade jag se ett avsnitt utav Sjunde Himlen. Detta otroligt moraliska och populära program om en präst och hans familj. Ah, sjukdomsunderhållning när den är som bäst.
Just detta avsnitt var mycket spännande, då Ruthies (den lilla tjejen som tydligen blivit stor) pojkvän var försvunnen. Alla, och jag menar verkligen alla, gav sig ut och letade efter pojkvännen. Tillslut hittade de honom sittandes i en park med två kompisar. "Åh så bra att han blev hittad, slutet gott allting gott" tänker ni nu, men, han satt där i parken och drack en öl tillsammans med sina två kompisar! Kan ni tänka er något så fruktansvärt? Tre fjortonåringar som delar på en burk öl (förmodligen en 3,5a).
Programmet slutade med att han bad om ursäkt till alla, han förstod att han hade gjort fel och hade anmält sig till AA för tonåringar. Så blev alla lyckliga igen och prästen förklarar för oss att ibland gör folk saker som vi inte förstår varför, folk dricker fastän det är jättejättedumt och farligt. May we pray for them. Eller bara skicka dem till AA för tonåringar.

Okej. Det är inte okej för en fjortonåring att dricka, verkligen inte. Det är klart att om man kommer på sin fjortonåriga son, bror eller vad det nu är, med att dricka alkohol bör man ta sig ett snack med personen i fråga.
Samtidigt som jag vet att när man var fjorton så var ju det där med alkohol så otroligt spännande. Man ville ju testa på, testa det där som alla pratade om. Så, om tre små killar sitter och delar på en öl som de råkar ha kommit åt någonstans, kanske det inte är läge att kalla på AA. Det kanske är läge att säga "jag förstår att ni är nyfikna, men låt det vänta några år". Eller något i den stilen.

Samtidigt kan jag känna att i Sverige är vi så otroligt liberala med alkohol ändå, vilket är konstigt då försäljningen är statligt kontrollerad och restrikterad. Men det är ingen som tycker att det är konstigt att man som 17-åring dricker. Alla lärarna på gymnasiet visste om det och ingen försökte göra något åt det. De allra flesta föräldrar till kompisar som jag vet, har accepterat sina barns drickande även om de varit minderåriga.
Så, vart jag försöker komma här är, att Sjunde Himlen är som vi alla vet en enda stor moralkaka som försöker lära Amerikanerna rätt och fel. I Sverige vet vi att det är fel att dricka innan man fyllt 18 och det är fel att köpa innan du fyllt 20, men ändå är det så många som börjar långt innan. För att man kan, för att det finns alkohol att dricka och för att det är okej.
Kanske kan det vara så att vi här inte ska skratta så mycket åt amerikanernas moral, utan se själva på våra supande tonåringar, kanske inte ge dem numret till AA vi första sipp vin, men kanske iallafall prata lite om alkohol och dess konsekvenser.

O andra sidan så tycks det vara helt okej att röka på i USA, vilket inte ännu, i de allra flesta kretsar inte är lika okej här i Sverige. Och i Tyskland får man köpa öl när man är 16, men sprit när man är 18, så vem vet vad som egentligen är rätt och fel.


Åh, allt detta tal om alkohol gör mig lite sugen på öl. Så där har ni mina kvällsplaner.

tisdag 3 januari 2012

Nytt år

Idag är det tredje dagen på det nya året. 2012 har hittills inte levt upp till mina förväntningar. Den första vaknade jag såklart upp med en baksmälla utan dess like. Baksmällan gick över, men istället för att bli en pigg mört övergick mitt mående till ett vanligt sjukdomstillstånd med halsen som krånglade och lungor som bråkade.
Så hela måndagen låg jag som en död säl på soffan hemma hos mina föräldrar. Idag mår jag bättre, som tur är. Jag kan ju inte vara sjuk när mitt nya liv ska börja.

Nyårsafton då. Den var hur trevlig som helst. Det tycks finnas ett allmänt hat mot nyår, nästan ett måste att säga "nej jag tycker inte om nyår, det är överskattat, alla har så höga förväntningar och det blir aldrig bra". Jag är inte en utav de människorna, jag älskar nyår, hela grejen med nystarter får mig att bli varm i hjärtat. Sen kan jag bara utgå ifrån att dessa nyårs-hatare aldrig har firat nyår med mig och mitt nyårs-gäng.
Vi hade middag hos Lovisa, det var organiserat knytkalas och alla var så duktiga, för att allting var jättegott. Jag åt som om jag inte skulle få se mat på hela året (hehe). Drack vin gjorde vi också och under mycket högtidliga omständigheter summerade vi våra år för varandra, samt talade om våra förhoppningar och förväntningar inför nästa. Det var väldigt trevligt och alla var glada och förväntansfulla, sådär som man endast kan vara på nyår. Vid tolvslaget gick vi till observatorielunden där vi beskådade Stockholms alla fyrverkerier och skålade in det nya året. Efter det mycket lyckade tolvslaget gick vi tillbaka till Lovisa, där vi stannade och hade det hur roligt som helst tills klockan var lite för mycket och det var dags att åka hem.

Mitt nyår var alltså hur bra som helst. Nu ska jag bara se till att resten av året lever upp till det.