Innan jag flyttade till min lägenhet så har jag bott i hus i hela mitt liv. Det är mycket som skiljer sig mellan att bo i hus och liten lägenhet. Dels är det de självklara, huset var större, hade mer plats och man kunde gå ut och sätta sig på altanen och springa omkring på gräsmattan när man ville. Inte för att jag skulle göra det såhär i decemeber ändå. Men, i en lägenhet i ett hus som ligger på ett torg så finns ingen altan att tillgå, ingen gräsmatta och lufta fötterna på direkt utanför dörren. Det är de tydligaste skillnanderna.
Det man dock kanske ej tänker på är det här med att få post. Under alla mina levnadsår har jag fått hämta posten ute i brevlådan. Inget konstigt med det, men nu får jag alltså posten genom brevinkastet.
Brevinkastet. Jag har fortfarande inte vänjt mig vid detta påfund, så varje gång brevbäraren stoppar ned handen med mina brev (räkningar), så uppstår några sekunder utav ren skräck. Jag sitter helt spänd, blickstilla och undrar VAD ÄR DET SOM HÄNDER, VEM har kommit för att mörda mig?
Sekunderna av skräck är över när jag hör breven dimpa ner på hallmattan.
Jaha. Det vara bara brevbäraren... Sen skäms jag lite över min tidigare rädsla, lovar mig själv att inte bli lika rädd nästa gång.
Än så länge så har jag blivit livrädd varje gång brevbäraren kommer. Men nästa gång, då har jag nog vant mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar