Vid 21 års ålder trodde jag att jag skulle vara kompis med min hjärna. Där hade jag fel. Vi bara bråkar och bråkar och bråkar. Är trött på hjärnspöken, illusioner, inbillningar, analyser, tvångstankar och alla andra bråkiga tankar.
Så snälla hjärnan, kan du inte vara lite snäll mot mig. Låta mig slippa bråktankarna. Vara lite kompisar.
För hur länge orkar man med en bråkhjärna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar