Herre min ge vilken dag jag har haft, sa Ingegerd 68 och pustade ut.
Vi skojade om att vi skulle driva en kurs i Pensionärsspråk i praktiken - så talar du som en riktig tant, jag och Rudi, för tydligen använder vi oss utav lite gammalmodiga uttryck. Det är inget fel med det tycker jag, det ger en viss sting och personlighet i språket och det är viktigt.
Annat är det när man skriver myndighetstext, där ska man inte ha sting eller personlighet i språket, nejnej. Klart och tydligt, akademiskt men inte krångligt, passande i förvaltningsrätten men förståeligt för gemene man. Inte det lättaste.
Ja, min dag skulle jag skriva om. Jag hade inlämning klockan 16. Klockan 11:45 började jag skriva, då jag innan hade spenderat tiden med att hets-läsa ut boken. Klockan 15:45 lämnade jag in den, skrev ungefär precis så mycket man fick, det vill säga 2 sidor. Jag blev faktiskt nöjd, kände ändå att jag förstod boken och så. Det vill säga, ända tills jag läste ett mail vi fått i tisdags med lite förtydliganden om hur fråga två skulle besvaras. Ja, jag svarade på den iallafall, så det blir nog bra. Ehehehehe...
Efter min panikinlämning la jag mig i sängen som en död gnu ett litet tag, sen gick på promenad i regnet och det luktade sommar.
Och nu har jag kollat klart på hela första säsongen av New Girl och undrar vad jag nu har att leva för?
Jag ska inte misströsta för morgondagen är full med roligheter. Jag ska äta lunch med Susana (väldigt vuxet av oss), ha seminarium (kanske inte en rolighet), sen ska jag dricka obscena mängder med vin med trevliga människor. Det låter väl roligt?
Så nu går vi och lägger oss så blir vi av med den här dagen också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar