Igår var en historisk dag. Det var dagen då jag blev engagerad i eurovision song contest.
Jag hos Malin, vi var ett härligt gäng med glada människor som alla var spända av förväntan. Under omröstningen satt vi alla som på nålar och jag tror att jag aldrig har varit så nervös i hela mitt liv. Det var skakningar, svettningar, magont och illamående ända fram tills den tidpunkt då det stod klart. Vinnaren av eurovision song contest 2012 var Loreen och Sverige.
Glädjen. Lyckan. Euforin(!). Glädjeyran var total och skumpa öppnades och det skålades och vi sjöng med när vinnarlåten spelades en gång till.
Där sitter jag, som den coola indiebrud jag är(...) och är fullt tagen av denna tävling. Jag är lite förvånad över mig själv, men ändå inte. För jag gillar Loreen, har gjort ändå från början. Hon är en bra artist, sjunger jättebra och framförallt, hon är genuin. Hon var mest påklädd av alla tjejer igår, hon visade minst bröst och hennes låt innehöll inte en enda sex-referens eller ett enda tjat om att bli populär. Dessutom vågar hon stå upp för mänskliga rättigheter och verkar vara smart, vilket gör att man blir ännu mer stolt.
Jag blir bara så himla glad att resten av Europa tyckte som mig. Ja, alla utom Italien då, men med deras kvinnosyn är väl de inte redo för Loreen. Hade vi skickat Marie Serneholt i kroppstrumpa hade vi kanske fått deras 12a, men det hade inte varit värt det.
Nu när jag har författat denna schlager-analys så ska jag nog skriva lite på uppsatsen också.
hahaha åh EXAKT samma för mig. har nästan aldrig sett esc, ville inte se den igår heller. men så gjorde jag det och när poängen började trilla in till sverige blev jag helt till mig. jag ba "jag har aldig varit såhär glad nånsin vad händer?!??!?!"
SvaraRadera