Hej på er. Ni mår fint hoppas jag? Huvudet upp, fötterna ned? Höhö.
Nej fy, riktig risig hälsningsfras, den får jag inte använda igen. Vi glömmer det och går vidare.
Så, idag har jag varit ledig och har tillbringat den dagen med att tvätta ungefär alla mina kläder och haft besök av min mormor. Vi gick på loppis där jag köpte två sjukt nödvändiga plåtburkar. Den ena är en gammal Annas-pepparkakor-burk, typ turist-edition. Så sjukt ful, det är två medelålderspersoner som sitter och fikar i fjällen på framsidan. Och då tänkte jag alltså, den här måste jag har.
Jag har även checkat in mig på flyget, det gick ju helt utan problem (nja) och bokat hostel, även det gick bra, jag stavade mitt namn rätt och så (nej). Den här resan kommer gå bra, jag känner det på mig.
Jag har börjat kolla på första säsongen av O.C igen, idag såg jag avsnittet där de var i Mexico. Jag kommer ihåg att när jag såg det avsnittet när jag var 16 var det första gången som jag identifierade mig med Marissa. Det hade ju kunnat vara jag som blandade tabletter med tequila, eller det var jag, fast jag däckade inte i en gränd i Mexico, jag höll mig till något golv i Vendelsö.
Nej, gud vad jag överdriver, så var det ju inte riktigt, men våran längtan efter att fly, inte riktigt vilja leva där och då, var nog ömsesidig.
Ja nu sitter jag alltså och jämför mitt 16-åriga liv med Marissas, det känns ju friskt. Men när jag var 16 och O.C var inne så bestämde vi att jag var Marissa (för hennes självmordsbenägenhet, mörka och destruktiva sidor samt benägenhet att dras till assholes hävdade jag, för att hon var snygg och cool hävdade Sandra) och Sandra var Summer. Så var det.
Jag måste sluta att filosofera över livet hela nätterna, det förstör min sömnrytm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar