Idag låtsas jag att jag fortfarande är bakis, så att jag kan äta upp mitt godis med gott samvete. Eller så kan jag äta mitt godis med gott samvete ändå, för man får äta godis och förmodligen kommer jag inte bli jättetjock bara för det.
Men för samvetets skull så skyller jag på att jag fortfarande är lite sliten från midsommar.
Idag ska jag träffa Tanya. Åh så skoj det ska bli. Har inte sett den lilla gnun på tre veckor ty hon har varit i Thailand. Ty, ett ord att använda oftare.
Anyho, känns bra att återförenas med T-pain, har saknat henne så.
Igår ritade jag med henna på min handled. En sol tänkte jag skulle vara lämpligt, som ett minne från midsommar och så. Då jag inte kan rita och dessutom var darrig på handen ser det nu ut som att en treåring har ritat med en tuschpenna. Inte alls lika hardcore som jag hade tänkt mig.
Men det går bort om en vecka eller så, tills dess får väl jag väl skylla på att jag söp bort min hjärna och konsekvenstänkande någon gång vid lunchtid i fredags.
Det försvann helt enkelt i samband med att den första snapsen gled ned i min strupe. Eller gled ned är väl en omskrivning utan dess like, den tvingades ned och sen så gjorde den uppror och mina smaksinnen skrek nej. Hjärnan skrek ja och där någonstans kom jag åt den där efterlängtade off-knappen på hjärnan, jag slutade tänka och i samma sekund blev jag glad.
Och resten av kvällen kunde jag göra vad som helst för jag bryr mig inte om vad som händer, om jag överlever, om det går bra eller dåligt, man vill ju bara känna någonting, få en riktigt lyckokick, eller bara en härlig känsla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar